Jordskalvet som utlöste tsunamin den 26 december 2004, inträffade 07.59 lokal tid (01.59 svensk tid) strax norr om ön Simeulue utanför Sumatras västkust.
Styrkan uppmättes till 9,0 på richterskalan och ägde rum tre mil under havsytan. Ett varningssystem mot tsunamier saknades i området. Norra Sumatra nåddes av vågorna en kvart efter skalvet, Sri Lanka och Indien efter en halvtimme, Thailand efter två timmar och Afrika efter sju timmar.
Tidningarnas Telegrambyrå rapporterade klockan 03.35 att ett kraftigt jordskalv skakat Sumatra. Klockan 04.00 sände Ekot att tusentals kunde ha skadats. Det första samtalet till svenska UD kom mellan 05.30 och 05.40. Det tog flera dagar innan omfattningen av katastrofen stod klart för den svenska regeringen.
Antalet människor som uppskattats saknade eller döda uppgår i dag till 230.000, 227.000 av dem från länder kring Indiska oceanen. 167.000 kom från Indonesien, 35.000 från Sri Lanka, 16.000 från Indien och 8.000 från Thailand. Hårdast drabbades Acehprovinsen, Indonesien, där 600.000 förlorade sina inkomstkällor inom främst fiske och jordbruk.
Antalet avlidna eller saknade som var turister var drygt 2.000. Bland dem kom 552 från Tyskland, 543 från Sverige, 178 från Finland, 150 från Storbritannien och 111 från Schweiz. Försöken att identifiera dem avslutades i maj 2006. Då begravdes drygt 600 kroppar som inte kunnat identifieras.
Den privata delen av hjälpinsamlingarna i västvärlden inbringade omkring 50 miljarder kronor. Omkring 75 miljarder kronor kom från FN och enskilda regeringar över hela världen. I början av januari 2005 fanns 200 utländska hjälporganisationer på plats bara i Acehprovinsen.
Svenska katastrofkommissionen riktade skarp kritik mot den svenska regeringens krishantering. Rege-ringskansliet saknade en fungerande krisorganisation, trots att bristen aktualiserats flera gånger tidigare. I slutet av 2005 inrättades därför nya rutiner, program och en beredskapsenhet som ska bevaka situationer i Sverige och utomlands.
I mars 2006 avgick utrikesminister Laila Freivalds och i september samma år statssekreterare Lars Danielsson som chef för Statsrådsberedningen på grund av deras göranden i samband med flodvågskatastrofen.
Svenska statens kostnader för flodvågskatastrofen har beräknats till 310 miljoner kronor.
Den dödsbringande tsunamin i december 2004 i östra Indiska oceanen kan följas av en lika stor de närmaste årtiondena. Forskare har undersökt tre stora serier av jordskalv i området från 1300-talet och framåt. Slutsatsen är att tsunamin 2004 troligen var inledningen på en serie nya stora skalv i området.