Siffrorna över antalet döda är dock högst osäkra. Tidigare under onsdagskvällen sade Haitis premiärminister Jean-Max Bellerive till nyhetskanalen CNN att fler än hundratusen människor har dött.
– Jag hoppas att det inte är sant. Jag hoppas att folk hann ta sig ut. Men så många, många byggnader och så många kvarter totalt förstörda, och i en del områden ser vi inte ens folk, så jag vet inte var de människorna kan vara, sade han.
Jordskalvet med magnitud 7,0 drabbade Haiti i tisdags kväll. Panikslagna människor flydde ut på gatorna efter första skalvet som följdes av flera efterskalv. Hus föll samman, all telefoni slutade fungera och elavbrott mörklade gatorna, där sökande nu letar efter överlevande.
Haitiska myndigheter uppger att det mesta av huvudstaden Port-au-Prince ligger i ruiner.
– Parlamentet har kollapsat. Skattemyndigheten har kollapsat, skolor och sjukhus har kollapsat. Många döda finns inne i skolorna, sade president René Préval på onsdagen.
Även turistorten Jacmel söder om Port-au-Prince drabbades svårt.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon meddelade att FN:s högkvarter i huvudstaden hade kollapsat och att dess chef och många medarbetare befarades ha dött.
FN-insatsen Minustah består av drygt 9.000 soldater, poliser och civilanställda. Inga svenskar ingår i Minustah. Men det finns flera FN-organ med verksamhet i Haiti.
Omvärlden reagerade snabbt efter katastrofbeskeden. EU, USA och andra länder och organisationer varslade om stora och snara hjälpinsatser.
– Det råder fullkomligt kaos, det tar tid att bara komma fram. Vi har tre sjukhus i Port-au-Prince, samtliga skadades vid jordbävningen. Patienterna har evakuerats och befinner sig i tält. Tusentals väntar på att få hjälp, sade Monika Oswaldsson som är psykolog och tidigare har arbetat för Läkare utan gränser i Haiti.
Uppemot 200 FN-anställda saknas sedan det stora skalvet i Haiti, uppger en FN-taleskvinna enligt nyhetsbyrån AFP.
Centralfängelset i Port-au-Prince förstördes också i jordbävningen. Enligt FN-företrädare har en del av fångarna rymt.
Stora skalv i Västindien är inte vanliga, trots att två kontinentalplattor möts i området. Senast Haiti drabbades av ett storskalv tros ha varit på 1700-talet. Sakkunniga har dock på senare tid varnat för stor jordbävningsrisk.
Skalvet i Haiti orsakades av att de två kontinentalplattorna gled mot varandra.
– Det liknar det som brukar ske i Kalifornien, i San Andreas-förkastningen, där ena sidan löper längs med den andra, säger Reynir Bödvarsson, seismolog vid Uppsala universitet.
Haiti delar ön Hispaniola med Dominikanska republiken. Ön ligger i ett jordskalvsområde, konstaterar Bödvarsson.