Nato fyller 60 år och firar med toppmöte. Men det är inte alla som vill vara med och skåla för födelsedagsbarnet. Stora demonstrationer väntas ackompanjera fanfarerna när Nato-ledarna möts i franska Strasbourg och tyska Kehl.
Som en symbol för Tysklands och Frankrikes försoning efter andra världskriget sker mötet i såväl Tyskland som Frankrike. Både den tyska förbundskanslern Angela Merkel och den franske presidenten Nicolas Sarkozy ska få sola sig i glansen som värdar för mötet där den amerikanske presidenten Barack Obama gör sin debut i Natosammanhang.
Under 60 år har mycket hunnit hända och på senare tid har organisationen sökt sin roll i en värld där kalla kriget är historia. Vilka är Natos hot? Hur stor ska alliansen bli?
Med Obama har nytt hopp kommit även till Nato. De skiljelinjer som fanns när det gäller hållningen gentemot Ryssland anses ha mjukats upp och betoningen på en mer civil och politisk roll går väl hem i det europeiska lägret.
Sveriges Natoambassadör Veronika Wand-Danielsson anser att stämningen i Nato har förbättrats sedan Obama blev president.
- Det är mindre själavård och större betoning på att Nato vill vara globalt och multilateralt, säger hon.
USA har utropat en nystart i relationerna med Ryssland, som Obama-administrationen ser som en viktig partner i både Afghani-stan och Iran. Därför väntas inte Obama trycka på lika mycket som sin företrädare George W Bush för att Georgien och Ukraina ska bli medlemmar i Natoklubben.
Visserligen kommer Natoledarna säkert att göra ett uttalande där de säger att de båda länderna någon gång i framtiden välkomnas in i Natofamiljen. Men processen väntas inte skyndas på lika mycket eftersom det riskerar förstöra nystarten med Ryssland, stark kritiker till Natos utvidgning.
Däremot välkomnas under toppmötet Albanien och Kroatien att bli Natomedlemmar; därmed ingår 28 länder i Natofamiljen.
Ledarna väntas också pränta ned de första pennstrecken för en ny strategi för Nato, den gamla går tillbaka till 1999. Här kan det bli diskussioner. De baltiska länderna vill gärna nämna Ryssland som ett hot i strategin, men får mothugg av länder som Norge och Tyskland.
Afghanistan blir en het diskussionspunkt. USA har annonserat att man trappar upp närvaron i landet och vill ha hjälp från sina allierade i Europa. Men det är tveksamt om de europeiska länderna kommer med några löften om en väsentligt större militär närvaro i Afghanistan, vilket är en känslig inrikespolitisk fråga. Däremot kommer säkert flera att utlova utökat civilt stöd, såsom när det gäller utbildning av poliser och övervakning av det kommande valet.
Därtill kommer förmodligen en ny generalsekreterare för Nato att utnämnas. Holländaren Jaap de Hoop Schefer lämnar organisationen den 31 juli, och den främsta kandidaten att efterträda honom är den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen.
Men tveksamheter från Turkiet kan göra att beslutet skjuts upp. Turkiet är besviket på att Anders Fogh Rasmussen inte kritiserade publiceringen av Muhammedkarikatyrer tillräckligt hårt.
I Strasbourg rustas det nu som om kriget var på väg in i staden. Skolor stänger och uppemot 15.000 poliser förbereder sig på att skydda staden mot våldsamma protester när 20.000-50.000 demonstranter samlas för att manifestera sitt missnöje. Trafiken lär bli kaosartad. Vägar har stängts av samtidigt som demonstranterna har hotat med att försöka blockera trafik. Även båttrafiken på floden Rhen har stoppats.
Redan har aktivister satt upp tält i staden och på onsdagskvällen gick de till attack mot polisen.