Klockan tjugo minuter över fyra på morgonen träffar den tyske ambassadören i Köpenhamn den danske utrikesministern. Han berättar att tyska trupper gått över gränsen och kräver omedelbar kapitulation, annars ska Tyskland bomba den danska huvudstaden.
Samtidigt, i skydd av mörker och snöoväder, närmar sig den tyska krigsmarinens tio jagare Narvik i Nordnorge. Två norska pansarskepp torpederas och skickar norrmännen på defensiven.
Med de händelserna hade det tyska vågspelet den 9 april 1940 inletts. Den tyska invasionen och efterföljande ockupationen som inleddes för 70 år sedan på fredag kom att sätta djupa spår i de båda länderna.
Tyskarna tog snabbt kontroll över Danmark medan striden om Norge pågick ända till juni 1940.
Först då hade Tredje Riket säkrat utförseln av den för krigsindustrin viktiga svenska järnmalmen från Narviks hamn, skapat en utmärkt utgångspunkt för ett angrepp på Storbritannien, stängt av Östersjön för västmakterna och isolerat Sverige.
I Danmark styrde ockupationsmakten genom regeringen. Men i Norge tillsatte tyskarna sin egen ledning och inrättade en permanent garnison på en kvarts miljon man.
Den norske kungen och hans regering evakuerades frivilligt med de allierade styrkorna till London. Därmed blev Norge krigförande land på de allierades sida.
Många av dem som stannade kvar i de västnordiska länderna visade prov på hjältemodigt motstånd, men också samarbete med ockupationsmakten. I Norge blev politikern och nazistkollaboratören Vidkun Quisling regeringschef med tyskarnas stöd.
Nu, på 70-årsdagen av naziockupationen, offentliggör Riksarkivet i Norge över 5.000 sidor dokumentation.
– Några av dessa kommer att kasta nytt ljus över historien, denna gång vår egen krigshistoria, säger arkivarien och historikern Øyvind Ødegaard till norska nyhetsbyrån NTB.
Bland annat görs brevet från den då 39-åriga tvåbarnsmamman Ingrid Bjerkås tillgängligt för allmänheten. Den 6 september 1941 skriver hon följande till den högste politiske ledaren i det ockuperade Norge:
”Hur vågar Ni, herr Quisling, förleda och förföra norrmän till att bli landsförrädare, kungasvikare och förbrytare mot sitt eget folk, till vanära inför hela världen?”
Hon kräver i vad som måste ses som uttryck för mod och civilkurage också Quislings avgång och att han upplöser sitt parti, det nazivänliga Nasjonal Samling, NS.
Quisling svarar inte men efter ytterligare ett brev låter han NS-psykiatrikern Hans Eng bedöma henne. Diagnosen blev den kanske inte helt vetenskapliga ”Jössingismus psykopatica”.
Förledet anspelar på jössing, ett annat namn för norska motståndsmän.
Efter ännu en skrivelse, denna gång 1943, till rikskommissarien Terboven greps Ingrid Bjerkås och sattes i fängelse. Arton år senare, 1961, blev hon Norges första kvinnliga präst.
Medan granlännderna var ockuperade förhöll sig Sverige neutralt. Men landet kom ändå att göra betydelsefulla insatser för brödrafolken. Inte minst för de danska och norska motståndsrörelserna och de tusentals judiska flyktingar från Danmark som 1943 sökte sig hit
Hitlers framgång i Skandinavien öppnade kanske paradoxalt nog även för hans fall. Fiaskot för de brittiska styrkorna i striden om Norge framtvingade ett premiärministerbyte i Storbritannien.
In på scenen klev nu Winston Churchill, som kom att spela en avgörande roll under andra världskriget.