Adrian Pracon ligger vid strandkanten på Utöya och försöker spela död. Han hör att den 32-årige gärningsmannen närmar sig, han kan till och med höra hans andetag. Sen smäller det till.
– Jag kände ett tryck mot axeln, säger Adrian till DN.se.
Över en timme tidigare hade 21-årige Adrian Pracon, som är sekreterare för AUF i Telemarksdistriktet, varit en av dem som anordnat ett informationsmöte om bombdådet i regeringskvarteret i Oslo. De över 500 ungdomarna som befann sig på det socialdemokratiska lägret på Utöya fick vid mötet vetskap om att en eller flera stora explosioner hade skapat kaos i huvudstaden.
Adrian hade efteråt börjat gå upp mot öns kiosk för att köpa godis till frågvisa ungdomar när han hörde de första skotten.
– Jag tänkte inte så mycket på det men plötsligt började folk springa. Jag såg att de sprang och att de sköts i ryggen och ramlade ner. Jag var säker på att det var någon slags uppvisning eller demonstration. Jag fattade inte att det var sant.
Men Adrian förstod snart att det var dags att fly. Han sprang likt många andra mot vattnet för att ta sin flykt från gärningsmannen Anders Behring Breivik som öppnat eld mot lägerdeltagarna. Adrian kastade sig i vattnet och började simma.
– Jag hade inte tid att ta av mig kläderna. Jag klarade inte att simma mer än 100 meter. Det blev för tungt.
Adrian vände tillbaka mot stranden och märkte då att Behring Breivik, som var utklädd till polis, hade börjat skjuta mot dem som simmade bort från Utöya.
– Han ropade att ni ska dö, alla ska dö. Sen siktade han mot mig och jag skrek nej nej.
Men av någon anledning valde gärningsmannen att vända om utan att skjuta. Adrian blev till slut liggandes på stranden i blöta kläder, frusen och med döda kroppar runt omkring sig. Han vet inte varför Anders Behring Breivik skonade honom.
– Kanske var det att han hade någon sympati, eller så hade han inte tillfredställelse att döda bara en. Han vill döda i grupp.
Efter vad Adrian uppskattar till en timmes tid hörde han åter skottsalvor. Då hade en grupp ungdomar samlats på den strand där Adrian befann sig och folk föll mot marken.
– De träffades i benen och sidorna. Han pepprade oss med kulor och nästan alla dog.
Det är i det läget, när Adrian själv försöker spela död som han blir träffad i axeln. Anders Behring Breivik vill inte lämna någon levande kvar utan sparkar på de som ligger ner för att försäkra sig om att de är döda. Efter att ha avfyrat axelskottet går Behring Breivik iväg.
För att inte förlora för mycket blod lägger Adrian sig med axeln ner mot marken. Ytterligare en stund går innan polisen dyker upp.
– Då var vi 4-5 stycken som hade överlevt. Polismannen sa att om skottet hade träffat en centimeter åt vänster hade han träffat huvudet och en centimeter åt höger hade det träffat hjärtat
Adrian Pracon fördes till sjukhus och fick vård för sin axelskada. Han är glad över att ha livet i behåll. När DN.se når honom på telefon på lördagsmorgonen ligger han kvar på sjukhuset och försöker förstå vad som hände på Utöya. Adrian beskriver händelserna på ön som tagna ur en nazistfilm.
– Jag fick den känslan. Han var så kall och lugn. Han hade slickat hår, röd färg vid kragen och vid armarna på polisdräkten, säger Adrian och fortsätter:
– Han var väldigt balanserad. När han såg att någon sprang in i tältet så gick han lugnt efter och sköt dem.
Situationen på ön var kaotisk och panikartad, berättar Adrian Pracon.
– Jag hade aldrig trott att något sådant skulle ske på en ö i Norge. Det är helt surrealistiskt.