Svenska företag är för fega för att investera i Afghanistan, säger Stockholms handelskammares internationella chef Charlotte Kalin. Nästa år ska Afghanistan försöka sälja sina rika naturtillgångar, värderade till 1.000 miljarder dollar.
Afghanistan är berett att nästa år börja auktionera ut de jättelika mineralfyndigheter som nyligen upptäckts i landet. Först ut är järnmalmsfyndigheten i Hajigak, väster om Kabul, med uppskattningsvis 2 miljarder ton mineral för stålproduktion, enligt Wall Street Journal. Men svenska företag ligger lågt.
– Att ta risker och investera i krigshärjade länder är ingenting som svenska företag ligger i fronten med, säger Charlotte Kalin.
Hon jämför med Pakistan, där säkerhetsläget är stabilare och andra europeiska företag finns på plats. Den svenska etableringen där är mycket liten.
Vilka fördelar ser du med att våga investera i länder som Pakistan och Afghanistan?
– I synnerhet när det gäller Pakistan är det de oerhörda naturtillgångarna, som sten och mineraler. Kinesiska företag är långt framme i kampen om vem som äger råvarorna. Det är mycket svårare att komma in i ett senare skede, säger Charlotte Kalin.
Enligt henne har Sverige och hela Europa ett underskott på naturtillgångar, och är beroende av de afrikanska länderna och länder som Afghanistan och Pakistan, "svåra" delar av världen.
Och det innebär utmaningar att investera i Afghanistan.
Ett av de större säkerhetsproblemen är att investerare och rika personer riskerar att bli kidnappade av kriminella som kräver lösesummor. Ett annat problem är infrastrukturen, något järnvägssystem har till exempel aldrig funnits i Afghanistan. Den stora järnmalmsfyndigheten i Hajigak ligger 4.000 meter över havet och är täckt av snö halva året.
Fyndigheten där var ute till försäljning förra året utan framgång. Försäljningen stoppades sedan endast mindre gruvägare visat intresse.
Den här gången får försäljningen extra publicitet via USA, som ser gruvsektorn som en viktig inkomstkälla i en bredare ekonomisk utvecklingsplan för Afghanistan, skriver tidningen Wall Street Journal.
Charlotte Kalin besökte nyligen Pakistan och träffade bland andra representanter från gruvbranschen där. Hon säger att både branschen och myndigheterna är mycket måna om att investeringar görs på rätt sätt. För att ett gruvbolag ska få tillstånd att etablera sig krävs att det kan visa även på sociala projekt, till exempel att skapa jobb för kvinnor.
– Där har europeiska och amerikanska företag en konkurrensfördel gentemot de kinesiska företagen, som inte alltid hanterat de sociala frågorna så bra, säger hon.