Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Agrell: En återgång till kallakrigspolitik

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, säger till DN att Rysslands varning om "farliga, negativa förändringar" om Sverige och Finland blir Natomedlemmar ska ses mot bakgrund av Ukrainakrisen.

Hur ska man tolka lördagens ryska uttalande?

– Ryssland återgår allt tydligare till Sovjetunionens sätt att beskriva världen och det egna landets per definition berättigade geostrategiska intressen. Västledares – senast Obamas –  uttalande att vi inte befinner oss i ett nytt kallt krig framstår alltmer som en besvärjelse. För hur skall man då benämna en utveckling där Ryssland tillämpar det kalla krigets maktpolitiska tänkande i termer av intressesfärer? 

Men varför riktar det sig just mot Sverige och Finland?

– Det ryska uttalandet innebär att Finland och Sverige nu tillsammans med de baltiska staterna definieras som ett område där Ryssland hävdar legitima säkerhetsintressen, i de baltiska staternas fall med samma argument som i Ukrainafallet i Finlands och Sveriges fall som en preventiv varning mot en Natoanslutning. Detta är en återgång till sovjetisk kallakrigspolitik från slutet av 1940-talet och framåt, då riktad mot de skandinaviska länderna med syfte att försvaga Danmarks och Norges band till Nato och förhindra en svensk positionsförändring. Liksom under det kalla kriget finns nu en risk att hotfulla ryska uttalanden leder till politisk självavskräckning, vilket förmodligen just är syftet från rysk sida, säger Agrell.

Vilka konsekvenser kan den upptrappande retoriken få?

– Definierandet av ryska säkerhetsintressen i Nordeuropa kan i sin förlängning få mycket oroande följder för alla de berörda länderna. Rysslands traditionella strategiska skyddszon ligger mycket längre västerut än vad svensk säkerhetspolitik utgått från de senaste två decennierna, säger Wilhelm Agrell.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.