Hela 205 nomineringar har kommit in till den norska Nobelkommittén. Det är nytt rekord.
Rykten i Oslo gör dessutom gällande att den fyra kvinnor och en man starka kommittén har haft svårare att bestämma sig än vanligt, med två extra sammanträden denna vecka.
På senare år har priset ibland gått till globala superkändisar som Nelson Mandela, Dalai lama och Al Gore.
Kommittén har inte sällan belönat verksamheter som varit ganska löst kopplade till fred – som när Wangari Maathai fick priset för trädplantering 2004 eller Muhammad Yunus för mikrokrediter 2006.
Men nu kan det vara stopp för udda verksamheter och tunga världsledare. Årets pris blir ”mer klassiskt”, tror Kristian Berg Harpviken, direktör för det norska fredsforskningsinstitutet Prio.
– Det är viktigt för prisets trovärdighet att det går till en tydlig fredsförkämpe i år. Vi kan inte dela ut priser för nya typer av verksamheter varje år.
Två av kommittéledamöterna är nya för i år, ordföranden och förre statsministern Thorbjörn Jagland och Ågot Valle från Sosialistisk venstreparti. Berg Harpviken tror att de båda är något mer ”aktivistiska” än sina företrädare. De vill att priset ska göra nytta.
– Jag tror att priset går till någon som står på höjden av sitt arbete, säger han.
Bland favoriterna finns flera som passar in på den beskrivningen:
Piedad Córdoba är en colombiansk senator som lett arbetet med att få Farcgerillan att släppa gisslan. Hon har länge arbetat för en fredlig lösning på Colombias långa inbördeskrig, men är kontroversiell i hemlandet eftersom hon tidvis samarbetat med Venezuelas president Hugo Chávez.
Lidija Jusupova är en rysk människorättsadvokat, född och uppvuxen i Tjetjenien. Liksom den mördade journalisten Anna Politkovskaja har hon dragit fram brott mot människorätten som begåtts i Tjetjenien, och liksom henne är hon en ständig nagel i ögat på Kreml.
Sima Samar är en afghansk människorättsaktivist och dessutom FN:s särskilda sändebud till Darfur. Hon var under en kort period afghansk kvinnominister, men tvingades bort av konservativa krafter.
Bland övriga favoriter finns ett par med högre kändisfaktor, som Zimbabwes hårt pressade premiärminister Morgan Tsvangirai och colombianska politikern och före detta Farcgisslan Ingrid Betancourt.
En mer kontroversiell pristagare vore Hu Jia, den kinesiske advokaten och regimkritikern. Förra året, efter Peking-OS, hade ett pris till honom kunnat tolkas som en signal till Kina om att världen inte är beredd att bortse från övergrepp i landet. Men få tror att Nobelkommittén är beredd att provocera Kina i dagsläget.
Kandidater som vietnamesiske munken Thich Quang Do och jordanske prinsen Ghazi bin Muhammad är säkrare val.
Thich Quang Do är en sorts vietnamesisk Dalai lama, regimkritisk men strikt ickevåldsförespråkare. Prins Ghazi har verkat för dialog mellan världsreligionerna.
En ledtråd om man vill hitta fredspristagare är att titta i listan över mottagare av Raftopriset, ett norskt människorättspris.
Fyra personer har hittills fått båda prisen. Bland årets Nobelfavoriter finns två tidigare Raftopristagare: Thich Quang Do och Lidija Jusupova.