Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

al-Assad: Mer än 80 länder har stöttat ”terroristerna”

Bashar al-Assad.
Bashar al-Assad. Foto: Sana/HO/AFP

Syriens rebeller har stöttats av 80 länder, hävdar diktatorn Bashar al-Assad i en spansk tidningsintervju. Han säger sig vara beredd att gå med på eldupphör, men bara om det finns garantier för att länder som backar upp ”terroristerna” upphör med stödet.

Bashar al-Assad är beredd att gå med på eldupphör, men bara på villkor att de länder som stöder ”terroristgrupperna” upphör med stödet och att dessa grupper inte utnyttjar lugnet för att konsolidera sina positioner.

Det säger den syriska presidenten och envåldshärskaren i en stor intervju i den spanska tidningen El País.

Al-Assad vill inte beteckna den tänkbara stridspausen som en regelrätt vapenvila, eftersom det fortfarande skulle pågå strider mot vissa grupper. Han säger i intervjun att Syrien och Ryssland särskilt pekat ut fyra grupper: Ahrar al-Sham, Jaish al-Islam, al-Nusrafronten och Islamiska staten (IS).

På lördagen sade även företrädare för alla syriska oppositionsgrupper utom IS att de är redo att gå med på att låta vapnen tystna i två till tre veckor – såvida Damaskus och dess allierade, inklusive Ryssland, garanterar att de slutar skjuta och att belägringar av städer lyfts så att nödhjälp kan nå behövande.

al-Assad-regimen kallar alla grupper som står i opposition till den för terrorister. Presidenten betonar i El País-intervju att det måste finnas garantier för att ”andra länder, särskilt Turkiet, hindras från att sända in fler terrorister och vapen”.

Turkiet har liksom Saudiarabien antytt att de skulle kunna sända in marktrupper i Syrien.

– Vi skulle behandla dem på samma sätt som vi behandlar terroristerna, säger al-Assad.

De senaste månadernas försök att mejsla fram ett eldupphör mellan de inblandade stridande parterna och stormakterna har hittills misslyckats. Den 12 februari i München deklarerade USA och Ryssland att ”de fientliga handlingarna” skulle upphöra en vecka senare och nödhjälp skulle kunna distribueras. Ännu har detta inte inträffat.

De senaste veckorna har regeringsstyrkorna avancerat vid Syriens tidigare största stad Aleppo. Enligt den syriska ledaren har regeringsstyrkorna redan kontroll över de centrala delarna av staden, och han hävdar att ”de flesta” människor som bott i rebellkontrollerade områden redan före offensiven har flyttat till de regeringskontrollerade.

Bashar al-Assad hävdar att regeringsarmén nu strider på tio fronter samtidigt och även närmar sig Islamiska statens självutnämnda huvudstad Raqqa. Han säger att militär hjälp från Ryssland och Iran varit viktig men vill inte slå fast att den varit direkt avgörande.

– Men vi behöver verkligen hjälpen, av ett enkelt skäl: mer än 80 länder har stöttat terroristerna på olika sätt, en del direkt med pengar, med logistik, med vapen, med soldater. En del andra länder har stöttat dem politiskt, säger han i intervjun.

Den syriska diktatorn pekar förutom Turkiet också särskilt ut Qatar som ett land som finansierat vad han betecknar som terroristgrupper.

Det regimallierade Ryssland har anklagats för att döda civila under sin bombkampanj i Syrien, och ledande internationella krigsförbrytaråklagare säger sig ha bevis för att Damaskusregimen systematiskt har torterat och mördat över 11.000 fångar sedan inbördeskriget inleddes.

I tidningsintervjun avfärdar al-Assad alla sådana anklagelser som antingen icke belagda eller baserade på förfalskade bevis.

Han får frågan hur han skulle behandla grupper som skulle lägga ned vapnen.

– Vi ger dem amnesti. Det har redan hänt, och det har tilltagit de senaste två åren. En del har anslutit sig till armén.

Om regimen skulle återta hela landet, vad skulle då hända? undrar El País också. Det naturliga, svarar al-Assad, skulle vara att forma en enhetsregering.

– Och den här regeringen skulle förbereda för en ny konstitution. Med en sådan på plats skulle man hålla val. Jag menar parlamentsval. En del talar också om presidentval.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.