Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

al-Qaida på frammarsch i Irak

En gruppering med nära band till terror­nätverket al-Qaida behärskar nu stora delar av den irakiska nyckelprovinsen Anbar, väster om Bagdad.

”Islamiska staten i Irak och Levanten”, förkortat ISIS, har de senaste dagarna delvis tagit kontroll över provinshuvudstaden Ramadi och även över Fallujah, som med 300 000 invånare är den största staden i Anbarprovinsen. Det rapporterar irakiska säkerhetskällor och ögonvittnen till nyhetsbyrån Reuters. ISIS svor trohet till al-Qaida redan 2004.

Anbar är Iraks till ytan största provins och det starkaste fästet för Iraks sunnimuslimska minoritet. Efter USA:s ockupation år 2003 och störtandet av Saddam Hussein blev Anbarprovinsen kärnan i ett våldsamt uppror, där al-Qaida utnyttjade det folkliga missnöjet med Iraks nya regering. Det amerikanska beslutet att upplösa Saddam Husseins armé gynnade också revoltörerna. Många av de avskedade soldaterna, avstängda från statliga jobb men med militär erfarenhet, gick med i den väpnade oppositionen. De amerikanska styrkorna försökte rensa ut motståndsgrupperna vilket resulterade i flera blodiga slag, bland annat i Fallujah i november 2004, då över 500 civila dödades.

ISIS extremistiska inriktning uppskattades dock inte av alla invånare i Anbarprovinsen. Under 2007 etablerades ett slags medborgargrupper, kallade al-Sahwa, ”Uppvaknandet”, som med pengar och vapen från USA och med support från mäktiga klanledare lyckades bekämpa al-Qaida-grupperingarna och minska våldet.

Men det senaste året har ISIS åter vuxit i inflytande. De har utnyttjat det militära vakuum som uppstått sedan USA:s trupper dragit sig tillbaka från Irak. Premiärminister Nour al-Malikis shiadominerade regering har inte kunnat bemästra situationen, utan använt övervåld mot fredliga sunnimuslimska protester, vilket ytterligare skärpt konflikten.

Den pågående offensiven inleddes efter oroligheter i förra veckan, då Ahmed al-Alwany, en sunnitisk politiker och av Anbarprovinsens mest framträdande parlamentsledamöter, greps av irakiska säkerhetsstyrkor. al-Alwany anklagades för samröre med terrorism. I samband med gripandet dödades al-Alwanys bror och fem man ur hans livvaktsstyrka.

Därefter stormades ett tältläger i Ramadi, där omkring 400 sunni­muslimer genomfört en årslång protest mot den shialedda regeringen i Bagdad, som de anser diskriminerar sunniter. Minst 17 av aktivisterna dödades. Medborgarrättsorganisationen Human Rights Watch har kritiserat stormningen av protestlägret och uppmanar premiärminister al-Maliki att utreda händelsen.

Anbar har en lång gräns mot Syrien och ISIS har på kort tid etablerat sig som en av de ledande väpnade grupperna i det syriska inbördeskriget. Under den gångna hösten har ISIS tagit kontroll över flera städer i norra och östra Syrien som tidigare styrts av mer sekulära motståndsgrupper.

De krafter bland den syriska oppositionen som försökt etablera civil rättsskipning och ett pluralistiskt samhälle har i många fall jagats bort av ISIS anhängare, som vill omvandla ett Syrien fritt från president Bashar al-Assad till ett sunnitiskt kalifat, rensat inte bara från kristna utan också från shiiter och sufier.

Det finns nu en utbredd oro för att den pågående konflikten i Anbar ska smälta ihop med inbördeskriget i Syrien och ytterligare destabilisera Irak, som redan är geografiskt och politiskt splittrat på gränsen till sammanbrott.

Bakgrund. År av våld och splittring i Irak

2003: USA-ledd invasion av Irak. Motiveringen är att ­diktatorn Saddam Hussein hotar världsfreden med massförstörelsevapen. Några sådana vapen hittas dock inte.

2004: Trots att USA:s president George W Bush förklarat kriget avslutat fortsätter diverse motståndsgrupper att strida.

2006: Konflikten mellan Iraks shia- och sunnimuslimer trappas upp till inbördeskrig. Saddam Hussein döms till döden och avrättas.

2007: USA ökar kraftigt sin militära närvaro för att få slut på striderna. Som mest finns 170 000 amerikanska soldater på plats i Irak.

2009: Efter ett avtal med Iraks regering lämnar USA den 30 juni Iraks större städer och samhällen.

2010: Parlamentsvalet i Irak slutar i ett förlamande dödläge. Ett försök med makt­delning mellan sunniter, shiiter och kurder slår inte väl ut.

2013: De sista amerikanska trupperna lämnar Irak strax innan årsskiftet. Den politiska förlamningen fortsätter och pessimismen ökar bland befolkningen. Våldet trappas upp – 8 000 irakier dödades i attacker och strider förra året, enligt FN.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.