De som kan försöker nu lämna Port-au-Prince, en vecka efter det förödande skalvet. Men få länder är villiga att ta emot flyktingar, och de flesta lär bli kvar i läger.
– Antalet som vill iväg växer för varje dag. Ingen vill till Port-au-Prince. Det finns inget där. Ingen mat att köpa. Inga arbeten. Ingenting, förklarar busschauffören Michel Pierre-André för The Washington Post.
Hans fullpackade buss, med folk sittande till och med på paket, går till Jérémie, 20 mil väster om huvudstaden. Andra bussar går i skytteltrafik till exempelvis Les Cayes och Cap Haitien, tillräckligt långt bort för att ha klarat sig undan förödelsen.
Från kusten går dessutom lika överfulla småbåtar iväg med stadsbor på väg till landsbygden. Att fly till havs och stäva mot exempelvis USA är ingen idé, varnar samtidigt amerikanska myndigheter.
USA har hittills tagit emot enbart 23 haitier för vård, och har dragit igång ett stort maskineri för att mota en potentiell flyktingvåg. Visum nekas, och myndigheterna patrullerar vattnen runt landet. Flyktinganläggningar förbereds i stället på Guantanamobasen på Kuba.
– Vi uppmanar haitier att inte ta ytterligare risker genom farliga sjöresor, säger Noel Clay, talesman för amerikanska UD till New York Times.
Grannländer som Bahamas och Dominikanska republiken intar en liknande hållning, förutom att det senare landet tagit emot 3.000 skadade för vård. De flesta drabbade haitier lär få stanna i flyktingläger i landet. Det internationella flyktingorganet IOM, som koordinerar insatser i Haiti, överväger att bygga ett flyktingläger för 100.000 personer i Croix des Bouquets, drygt en mil nordost om Port-au-Prince.
På många håll i staden växer andra läger upp, bland annat vid den fordom fashionabla golfklubben där den amerikanska styrkan 82:nd Airborne slagit sig ned och byggt ett tältläger för hemlösa över niohålsbanan.
Från bussterminal nummer ett var samtidigt rörmokaren Marceson Romen på väg till sina föräldrars hemtrakter i Artibonite, norrut från huvudstaden, med en tvål i fickan, en resväska i handen och sina tre barn som han själv dragit ut ur ruinerna av sitt hus.
– Jag trodde att jag en dag skulle åka hem som en rik man. I stället åker jag tillbaka med ingenting, berättar han för The New York Times.