Privatiseringen som genomsyrar det nationella säkerhetsarbetet i USA har möjliggjorts av en aldrig sinande källa pengar för antiterrorarbete de senaste nio åren. Detta enligt USA:s försvarsminister Robert Gates i en intervju med The Washington Post.
Som DN.se skrev igår har tidningen lanserat en ny sajt vid namn ”Top Secret America” där de i en serie artiklar kartlägger amerikansk underrättelsetjänst efter terrorattackerna mot World Trade Center i New York den 11 september 2001.
På måndagen beskrevs regeringens roll i den verksamhet som har expanderat så mycket och så snabbt att den verkar ha blivit ineffektiv och ibland utom all kontroll.
På tisdagen kom den artikel som beskriver beroendet av de privata företagen. Washington Post uppskattar att av de 854.000 personer som arbetar med topphemliga uppgifter i USA är 265.000 personer anställda på privata företag.
Vad som startade som en tillfällig lösning efter terrorattackerna 2001 har förvandlats till ett beroende. ”Skulle vi klara av att hålla igång verksamheten utan dem? Nej, det tror jag inte” säger en kapten på den amerikanska flottan där den största delen av it-avdelningen är utlagd på entreprenad.
Enligt tidningen innehar många av de kontraktsanställda fundamentala positioner i kärnan av USA:s underrättelsetjänst, exempelvis är 10.000 av de som jobbar för Central Intelligence Agency, CIA, anställda på entreprenad. Och för två veckor sedan erkände försvarministern i en intervju med tidningen att han omöjligen skulle kunna ta fram siffror på hur många kontraktsanställa som arbetar på departementet. "Det är en hemsk bekännelse."
Efter 11 september-attackerna gjorde George W. Bush administrationen det enklare att kontraktsanställa. Det för att kunna begränsa den permanenta arbetsstyrkan och för att kunna anställa folk snabbare och billigare.
Istället blev det dyrare. Kontraktsanställda utgör nu, enligt tidningen, 29 procent av underrättelsetjänsten samtidigt som de tar 49 procent av dess budget. Pengarna rullar in i de privata företagen, som ofta lockar till sig den mest erfarna personalen med uppemot dubbelt så hög lön som regeringen erbjuder.
Under Barack Obamas tid som president har administrationen erkänt problemet och ska enligt tidningen jobba emot det. Men det går sakta.
– Organisationen har varit beroende av kontraktsanställda alltför länge och det går inte att byta ut personalen över en natt. Du måste bygga upp expertisen över tid, säger CIA-chefen Leon Panetta.
Som exempel på varför allt det här är ett problem berättar The Washington Post om företag som byggs upp med en enda strategi som grund: ”Följ pengarna.”
I juni 2002 satte 30-åriga Hany Girgis ihop ett it-team från sitt gästrum i San Diego. Fyra månader senare hade de fått sitt första kontrakt med USA:s försvarsdepartement. I slutet av samma år gick SGIS, som företaget heter, med vinst. De hade öppnat ett kontor i Tampa och anställt 30 personer.
SGIS specialiserade sig på att sätta ihop personalteam med olika inriktningar. Analytiker, ingenjörer, militär- och rymdspecialister. 2003 gjorde man en vinst på 3,7miljoner dollar. 2006 var vinsten 30,6 miljoner dollar. ”Vi visste att det var här vi ville vara med och leka, det kommer alltid att finnas ett behov av att skydda vårt hemland.” säger Girgis till Washington Post.
Nu, åtta år efter att företaget startade, har SGIS intäkter på 101 miljoner dollar. Man har 14 kontor och 675 anställda som arbetar på 11 statliga verk.
De kontraktsanställda beblandar sig med statligt anlitade och innehar i mångt och mycket samma positioner och utför samma arbete, förmodligen lika bra. Samtidigt kostar de mer, tjänar mer och får bonus vid väl skött arbete.
Så hände ännu en sak som aldrig skulle hända med och vid en statlig myndighet, skriver The Washington Post. SGIS såldes till ett annat företag. ”Vi har ett mål. Att göra en vinst på 500 miljoner inom fem år” säger den nya ägaren Brad Antle.