Amnesty efterlyser moraliska ledare

Med Andra världskriget i färskt minne antogs deklarationen om mänskliga rättigheter 1948. Amnesty International konstaterar i sin årsrapport inför 60-årsminnet att världens ledare inte lever upp till de löften företrädarna gav.

- Orättvisa, ojämlikhet och straffrihet kännetecknar världen i dag. Regeringarna måste agera för att överbrygga det allt större gapet mellan löften och åtgärder, sade Irene Khan vid en presskonferens i London.

Trots de vackra orden för 60 år sedan bryter ett stort antal av världens länder regelbundet mot de mänskliga rättigheterna.

Amnesty, som i sin rapport granskat 150 nationer, slår fast att människor torteras eller misshandlas i 81 länder, att de i 54 länder kan dömas utan att ha fått korrekta rättegångar och att rätten till en fri åsikt åsidosätts i 77 länder.

Khan lägger stor del av skulden på världens ledare, som hon anser lever i förnekelse. Hon säger att deras ovilja att agera kommer att bli mycket kostsam.

- Som Irak och Afghanistan har visat är problem med mänskliga rättigheter inte isolerade tragedier utan som virus som kan infektera och sprida sig fort så att de hotar oss alla, sade Khan.

Rapporten kritiserar USA, som Amnesty anser har ett extra stort ansvar, då supermakten "sätter den moraliska kompassen" för andra inflytelserika länder.

Amnesty menar att landet under president Bush utmanat internationell lag och kräver att USA stänger Guantánamobasen och antingen ställer fångarna inför rätta eller friger dem.

Kina uppmanas att infria löftena om åsiktsfrihet och Ryssland kritiseras för att brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien förblir ostraffade.

Inte heller Sverige och flera västeuropeiska länder undgår kritik.

Amnesty konstaterar att det under 2007 framkom slutliga bevis för hur europeiska stater infogade sig i det "hemliga och olagliga" amerikanska avvisningsprogrammet - det som bland annat ledde till den uppmärksammade händelsen med två egyptier på Bromma flygplats 2001.

Amnesty fördömer "vågen av rasism" som drar genom Italien och sade att landets tuffare immigrationsregler var en oroande trend.
Den största utmaningen för världens regeringar, anser Irene Khan, är att skapa en världsbild med kollektivt ledarskap som bygger på deklarationen från 1948 och hon säger att vi börja nu.

- 2008 innebär en oöverträffad möjlighet för nya ledare på världsscenen att visa på nya vägar och säga nej till trångsynt politik, som gjort världen till en farligare och med splittrad plats, sade Kahn.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut