Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Amnesty: Skyddsstyrkor har bränt minst 80 byar i Burma

Rohingyaflyktingar kommer i båt till Bangladesh från Burma. I bakgrunden syns röken från byar som bränns.
Rohingyaflyktingar kommer i båt till Bangladesh från Burma. I bakgrunden syns röken från byar som bränns. Foto: Adib Chowdhury/AFP

På tre veckor har mer än 370.000 människor flytt från Burma. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International har den burmesiska militären systematiskt bränt ned över 80 byar för att systematiskt fördriva personer som tillhör folkgruppen rohingya. 

Med hjälp av satellitbilder, bilder från mobilkameror och intervjuer med flyktingar i Bangladesh har Amnesty International kunnat se hur burmesiska säkerhetsstyrkor systematiskt bränner ned byar där personer från folkgruppen rohingya bor. Människorättsorganisationen jämför tillvägagångssättet med brända jordens-taktik och över 80 byar har bränts ned och mer än 370.000 människor tvingats fly på grund av konflikten.

Läs mer: Rohingyarebeller i Burma utlyser vapenvila

– Även om 80 är en stor siffra så är vi ganska säkra på att den egentliga siffran är mycket större. I och med att det är monsunperiod så har molnen gjort det svårt för oss att se alla bränningar som gjorts sedan den 25:e augusti, säger Olof Blomqvist, handläggare med inriktning på Asien på Amnesty International, på telefon från Bangkok.

Han har tillsammans med andra medarbetare besökt flyktinglägren i Bangladesh de senaste dagarna dit många rohingyas flytt.

– Det är väldigt skrämmande att göra intervjuer och prata med ögonvittnen, väldigt många människor beskriver hur det går till när byarna bränns ned. Militärer och poliser dyker upp i en by, omringar den, skjuter i luften och människor börjar fly i panik. Säkerhetsstyrkorna skjuter i stort sett ihjäl helt slumpmässigt utvalda människor som flyr och bränner ned hus. Det som jag sett är att det inte är tvivel om att det är en systematisk kampanj. Det här är mycket större än några enskilda attacker, säger Olof Blomqvist.

Läs mer: Fler rohingyer skadade av landminor

Nödarbetare delar ut mat till rohingyaflyktingar i Ukhia i Bangladesh. Uppemot 370.000 människor har flytt från Burma efter att militären inlett en systematisk hämndaktion på den etniska folkgruppen.
Nödarbetare delar ut mat till rohingyaflyktingar i Ukhia i Bangladesh. Uppemot 370.000 människor har flytt från Burma efter att militären inlett en systematisk hämndaktion på den etniska folkgruppen. Foto: Munir Uz Zaman/AFP

Den 25:e augusti i år attackerade gerillarörelsen Arakan Rohingyas räddningsarmé (Arsa) flera polisposter och garnisoner i en koordinerad aktion. Enligt Burmas militärmyndigheter dödades över hundra människor i gerillans räder och militären inledde hämndaktioner genom att börja bränna rohingyabyar.

– Burmesiska armén har rätt att skydda sin befolkning och svara på attacker. Men det svaret måste hållas inom gränsen för mänskliga rättigheter och internationell lag. Det vi har sett de senaste veckorna är en helt oproportionerlig kampanj. Det riktas mot hela den etniska gruppen, säger Olof Blomqvist.

Läs mer: Våld mot minoritet svärtar Suu Kyis rykte

I oktober förra året attackerade Arsa en gränskontroll och nio poliser dödades. Då inledde burmesiska militären en liknande militäroperation och förstörde över tusen byggnader i fem byar. 90.000 rohingyas tvingades på flykt då. Men de senaste tre veckornas militära framfart är betydligt våldsammare, enligt Amnesty.

– Vi ser liknande mönster nu. Människor blev skjutna när de försökte fly, människor våldtogs och flera byar brändes ned. Det som sker just nu är att historien upprepar sig, det vi dokumenterar idag är väldigt liknande det som hände förra året men i mycket större skala. Det är väldigt oroväckande, säger Olof Blomqvist och fortsätter:

– Nu pratar vi om en operation som pågått i tre veckor och nästan 400.000 människor som flyr över gränsen. En av de verkligt skrämmande sakerna är att allting pekar på att det här är en tydlig kampanj för att driva ut rohingyas från sitt land. Vi pratar om etnisk rensning, säger han.

Läs mer: Uppemot 50.000 rohingyas har flytt sina hem i Burma

Samtidigt växer kritiken mot Burmas ledare Aung San Suu Kyi för att hon inte fördömer och stoppar militärens operationer. FN:s säkerhetsråd fördömer våldet och Aung San Suu Kyi har ställt in sin resa till FN:s generalförsamling.

– Burmesiska myndigheternas reaktion än så länge har varit att i stort sett förneka att deras säkerhetsstyrkor är ansvariga för några brott eller människorättsbrott. De säger att rohingya själva bränner sina hus. Vår reaktion är att det är rena lögner, det är skrämmande att burmesiska regeringen istället för att förhindra våldet verkar mycket mer intresserade av att ljuga, säger han.

Läs mer: Säkerhetsrådet fördömer våldet i Burma

Enligt Olof Blomqvist menar att flera av Burmas grannländer måste trycka på för att militärens operationer ska upphöra.

– Vi behöver fler stater och internationella organisationer som trycker på. Det finns väldigt lite politiskt motstånd i Burma mot det här. Indien och Kina och andra kringliggande länder måste kunna stå upp och sätta emot. Det behövs en mycket tuffare linje än nu, säger han.

Läs mer: Torbjörn Petersson: Suu Kyis tystnad väcker världens ilska

Fakta: Rohingyer – minoritet i fokus

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären hävdar att man genomför insatser mot ”extremterrorister”, de lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army), som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.

Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård. Sedan dess beräknas fler än 370 000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders med flera.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.