Amnesty offentliggjorde på torsdagen en rapport om Duvaliers brutala metoder att leda Haiti åren 1971–86. Diktatorn styrde polis, säkerhetstjänst och fruktade paramilitära grupper, där tonton macoutes medlemmar i sina jeansuniformer blev ökända för att lemlästa oppositionella.

Diktatorn tvingades fly när hans regim störtades men återvände till Haiti i januari efter 25 års exil i Frankrike, till ett land svårt drabbat av jordbävning och politiskt vakuum. Den provokativa hemkomsten får Amnesty att kräva att åtal väcks för hans brott mot mänskligheten. Baby Doc är redan anklagad i hemlandet för bland annat förskingring av landets egendomar.

”Det finns tillräckligt med bevis för att åtala Duvalier för omfattande summariska gripanden, tortyr, dödsfall vid fängelseförvar och mord”, konstaterar Javier Zúniga på Amnesty.

Vittnesmål och dokument tecknar en bild av skoningslöst våld för att tysta oliktänkande.

– Ofta hörde vi dödsskvadronerna komma förbi. Det genomträngande ljudet av mördarkulorna trängde in i våra celler, berättar Emmanuel Joseph som satt i det beryktade Fort Dimanche. Han hade tillhört leopardstyrkan, som bar Duvaliers personliga säkerhetsstyrka, men hamnade i onåd.

En före detta officer som satt fängslad 1981–82 berättar att ”minst 150 personer avrättades under den tiden”.

– De flesta ströps med ett specialtillverkat tygstycke. Sedan forslades liket med bil om natten till Port-au-Prince och dumpades i ett område där tjuvar höll till.

Men vistelsen i fängelser var också en mardröm.

– Allmänna celler var tre gånger tre meter där ofta 15 fångar satt... Skarpt elektriskt ljus var tänt dygnet runt, berättar en politisk fånge.

Försöken att ställa Baby Doc till svars för brotten försvåras av att internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag bara behandlar brott som genomförts efter juli 2002.

– Vad som behövs nu är en politisk vilja från Haitis ledning att uppfylla internationella regler som en skyldighet till överlevande och offer för övergreppen, anser Zúniga.