NEW YORK.
Orkanen "Katrinas" härjningar kan få mycket allvarliga konsekvenser för USA-ekonomin. President George W Bush popularitetssiffror har redan drabbats av ett växande missnöje med de stigande bensinpriserna.
Tidigare erfarenheter säger visserligen att de samhällsekonomiska följderna av en katastrof ofta är begränsade. Även lokalt kan de negativa effekterna bli kortvariga i och med att återuppbyggnadsarbetet fungerar som en stimulansinjektion.
Men nu ser det värre ut. Kostnaderna för katastrofen uppskattas till 100 miljarder dollar i en beräkning som gjorts av Risk Management Solutions i Kalifornien. Det är ett belopp som ligger skyhögt över andra jämförbara katastrofer.
Eftersom försäkringsbolagen inte väntas stå för mer än en fjärdedel av beloppet krävs sannolikt stora offentliga insatser som på nytt kan driva upp det federala budgetunderskottet till rekordnivåer.
Även om få ännu talar öppet om risken för en ordentlig recession skriver alltmer oroliga Wall Street-ekonomer ner sina tillväxtprognoser för fjärde kvartalet. Finansminister John Snow har tvingats medge att USA står inför en ekonomisk utmaning och att tillväxten sannolikt försvagas. Det spekuleras i att
USA:s centralbank Federal Reserve, nu tvingas avbryta sin penningpolitiska åtstramning och låta räntan ligga still.
Det största hotet mot USA-konjunkturen - och därmed mot hela världsekonomin - är om en brist på olja gör bensinen allt dyrare. De produktionsavbrott som orsakats av orkanen kan få fortsatt stort genomslag i och med att Mexikanska golfen möter en betydande del av USA:s behov av olja och naturgas.
Situationen förvärras av skadorna på regionens raffinaderier som skapar flaskhalsar när olja ska omvandlas till bensin. Inget nytt raffinaderi har byggts i USA på nästan 30 år så det finns knappast någon reservkapacitet. Därtill kan störda transport- och distributionsnät göra det svårt att få bensin till kunderna.
Den dyrare bensinen i kombination med lokala prisfluktuationer har utlöst varningar om panikköp som ytterligare kan förvärra bristen. I så fall går det inte att utesluta en upprepning av 70-talets oljekriser som ledde till låg tillväxt och hög inflation. Redan i dag är bensinen i USA runt 50 procent dyrare än vad den var för ett år sedan.
Eftersom bensinen svarar för en betydande post i genomsnittsamerikanens hushållsbudget får en prisuppgång samma åtstramningseffekt som en skattehöjning. Om samma mängd ska inhandlas tvingas hushållen dra in på andra inköp. Ett obefintligt sparande och hög skuldsättning begränsar manöverutrymmet. Och eftersom den privata konsumtionen är den motor som utgör USA-ekonomins främsta drivkraft kan tillväxten snabbt brytas av.
Vid sidan av risken för fortsatt stigande oljepriser finns nu en rad frågetecken för transport- och distributionsleden. Ett akut problem är om jordbruken i Mellanvästern kan få spannmål nerför Mississippifloden för leverans till utländska marknader. Avsevärda ekonomiska intressen på spel.
Det är heller inte självklart att de stora problemtyngda flygbolagen kan klara en fördjupad kris. Mängder av flygningar har ställts in och resplaner ändras. De största bolagen - som United, Delta och American - brottades innan orkankatastrofen med betalningssvårigheter och är känsliga för nya påfrestningar.
För president Bush betyder en försvagad ekonomi att det blir svårare att få igenom utlovade reformer under sin återstående tid i Vita huset. Han lär få svårt att få igenom sin utlovade delprivatisering av det allmänna pensionssystemet och andra kostsamma förslag samtidigt som hans tidigare massiva skattesänkningar kan komma att ifrågasättas.