KIEV.
På några få veckor har en orangefärgad revolution vänt upp och ned på ukrainsk politik. Landet har tagit väsentliga steg i demokratisk, västlig riktning.
Efter att ha suttit tio år vid makten använde den avgående presidenten Leonid Kutjma alla statens resurser för att premiärminister Viktor Janukovitj skulle bli hans efterträdare. Detta kunde ha lyckats, om inte hundratusentals ukrainare hade strömmat ut på gatorna för att demonstrera mot det som de uppfattande som utbrett valfusk.
Folket fick igenom sin vilja till slut, och på tisdagen förklarade den centrala valkommissionen Viktor Jusjtjenko som vinnare i presidentvalet. Dessutom har den orangea revolutionen fundamentalt ändrat spelreglerna i Ukraina.
- Revolutionen har fört Ukraina i en europeisk, västlig riktning. Vi får ett politiskt system som är mer centraleuropeiskt, menar analytikern Vira Nanivska.
Ukrainas nye president åtnjuter inte den nämast enväldiga makt som hans företrädare hade. Faran för maktmissbruk minskar.
I det nuvarande systemet fattas alla viktiga beslut av presidenten, och mycket makt har varit koncentrerad i hans händer. Kritikerna menar att Kutjma utnyttjat detta till att etablera en auktoritär regim, och till att genomföra det valfusk som omvärlden bevittnade den 21 november, i presidentvalets andra omgång.
Efter en kompromiss i parlamentet, verchovna rada, kommer presidentens makt att minska kraftigt från och med september nästa år. Presidenten kommer att fortsatt vara statsöverhuvud, och han kommer att kontrollera utrikesdepartementet, försvarsdepartementet och säkerhetstjänsten. Dessutom utnämner han de regionala guvernörerna.
Men betydande makt kommer att flyttas över till parlamentet, och premiärministern kommer att bli en viktig motvikt till presidenten. Ukraina kommer att röra sig från presidentmakt till ett mer parlamentariskt styressätt. Radan kommer att utnämna ministrar, men presidenten har vetorätt vad gäller premiärministern, utrikesministern och försvarsministern.
Denna maktbalans kommer att bidra till att förhindra maktmissbruk, något som är viktigt med tanke på hur splittrat Ukraina är efter den politiska kris som landet genomgått. Medan västliga regioner har stöttat Viktor Jusjtjenko, har det varit lika massiv uppslutning bakom Janukovitj i öst. Premiärministern fick trots allt 44 procent av rösterna.
Det orangea folkupproret har också betytt en kraftigt ökad demokratisk medvetenhet hos det ukrainska folket. Ukrainarna försvarade sina demokratiska rättigheter och märkte att de kan påverka sin egen framtid. Det ger hopp för demokratiseringsprocessen i öst.
Då Sovjetunionen bröt samman för 13 år sedan ansågs demokratin som den stora vinnaren. Men euforin lade sig snabbt. Auktoritärt styressätt har vunnit intrång i Centralasien, Vitryssland och i ökande grad i Ryssland.
I Ryssland har ordet demokrati fått en negativ klang, och många ryssar är trötta på politik. Många menar att landet inte var moget för demokrati och att folk hellre önskar sig en stark ledare. Dessutom pekar man på att den slaviska kulturen skiljer sig från den europeiska.
Ukraina har visat att detta inte nödvändigtvis stämmer. Kanske kan detta stora europeiska land ha en positiv inverkan på sina slaviska grannar. Åtminstone är utvecklingen här en uppmuntran för de liberala krafter som befinner sig på defensiven.