Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

En rysk menedzjer kan vara precis vad som helst

Pekarnja eller ”bejkeri”.
Pekarnja eller ”bejkeri”. Foto: Anna-Lena Laurén

Dagens ryska regim är mycket upptagen av patriotism. Samtidigt översvämmas det ryska språket av engelska låneord.

Ryskan har ett utmärkt ord för bageri. Det heter pekarnja och är ett ord som inte kan missförstås. Ryskan saknar med andra ord behov för ordet bejkeri, som vissa företagare nu har börjat kalla sina bagerier – det vill säga det är inte ens bagerier som kallas så utan kaféer som säljer bakverk de har köpt i partihandlar och som har föga gemensamt med riktiga, färska bagerivaror. Med det kyrilliska alfabetet skrivs det бейкери, ett ord så fult att det inger mig rysningar.

Ett annat ord som ryska företag betraktar som oerhört sofistikerat är prajs-list, det vill säga prislista. Det normala på ryska, ett språk med en annan och ofta mycket klar och tydlig logik, är att skriva tseny, vilket helt enkelt betyder priser. Alla förstår det ordet, däremot kan jag garantera att en stor del av den ryska befolkningen inte vet vad en ”prajs-list” är.

Det finns även anglicismer som ställer till det väldigt mycket för mig som journalist, eftersom det ger folk möjlighet att skruda sig med titlar vars betydelse är dunkel för dem själva och som de därför använder fel. Jag intervjuar ständigt personer som kallar sig menedzjer eller manager, vilket kan betyda precis vad som helst. Man kan sälja byxknappar eller koka kaffe åt chefen eller förestå en biltvätt och vara menedzjer.

Det är naturligtvis ingenting nytt med låneord i ryskan – de har alltid funnits, precis som i alla andra språk. Många väldigt frekventa ryska ord kommer från franskan och tyskan. Kosjmar kommer från franskans cauchemar och betyder också mardröm, kartofel (i folkmun kartosjka) är från tyskans Kartoffel, det vill säga potatis.

Jag kanske är inkonsekvent som gärna beställer kartosjka men reser ragg så fort någon vill visa mig ställets prajs-list. Men jag kan inte hjälpa det.

Det som får det att krypa mest i mig är bruket av ordet sauna, som i Ryssland nu för tiden kan beteckna vilket brädbeklätt rum som helst som har värmts upp lite och för syns skull har en bastuugn som det inte går att ösa vatten på. Varje gång jag ser det på gymmet sörjer jag i min finländska själ hur ordet sauna kan missbrukas så grymt.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.