Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Tjetjenska myndigheter försöker blanda bort korten

Kommentar. Åtta journalister och människorättsaktivister samt deras chaufför blev prejade, utdragna ur sin buss och svårt misshandlade på gränsen mellan Ingusjien och Tjetjenien i går. Nu gör de lokala myndigheterna sitt bästa för att blanda bort korten.

Moskva. Det finns två saker med anfallet på journalister mellan Ingusjien och Tjetjenien som jag vill fästa uppmärksamhet på.

Den ena är vad de maskerade männen skrek medan de krossade fönsterrutorna på bussen: Ni är förrädare som skyddar terrorister!

Den andra är Tjetjeniens människorättsombudsman Nurdi Nuchazjijev. Han förklarar attacken med att det eventuellt är Igor Kaljapin, ordförande för Kommittén mot tortyr, som lät arrangera överfallet. (Det vill säga människorättsorganisationen som hade organiserat journalistresan till Ingusjien och Tjetjenien.)

– Jag anklagar honom inte. Jag säger bara att attacken bär hans stämpel. Den är bra för hans organisation som då får uppmärksamhet, säger Nurdi Nuchazjijev till den ryska tv-kanalen Dozjd.

Detta är ett skolexempel på vad man kallar avledningsmanöver. Det handlar inte om att bevisa sitt påstående, utan om att så tvivel. Få läsaren att tänka: Kanske det här inte är så enkelt? Kanske det ligger någonting annat bakom?

Läs mer: ”Chauffören slog de mest av alla”

Syftet är att få situationen att framstå som oklar och mångtydig. Det ska inte gå att dra någon definitivt slutsats om det skedda.

När den tjetjenska människorättsaktivisten Natalja Estemirova mördades i Ingusjien år 2009 – efter att först ha blivit kidnappad i Tjetjenien – sade man exakt samma sak. Vem drar nytta av det här? Inte Kadyrov i varje fall.

Men i norra Kaukasien handlar det inte om vem som drar nytta av vad. Det handlar om en förtryckarregim som inte vill att någon ska rapportera om vad den håller på med. Ibland är sanningen faktiskt mycket uppenbar.

En annan sak är att en mängd säkerhetsstrukturer jobbar parallellt i både Tjetjenien och Ingusjien. När sådana här attacker sker är det ofta svårt att veta om de maskerade männen tillhör inrikesministeriets specialtrupper, Kadyrovs egen personliga armé, ryska arméns underrättelsetjänst GRU eller ryska underrättelsetjänsten FSB. Det kanske vi aldrig får veta.

Men att de här maskerade männen representerade någon form av myndighet – det är jag helt övertygad om. Precis så här brukar det gå till när journalister eller oppositionella ska skrämmas till tystnad i de här trakterna.

Det är de lokala journalisterna och människorättsaktivisterna som är mest utsatta. Det nya är att man nu anfaller även utländska journalister. Själv har jag i snart tio år regelbundet rest i de här trakterna i förvissningen om att jag inte är lika utsatt som lokala journalister – men nu är det alltså inte så längre.

När jag besökte Groznyj på en reportageresa förra veckan var det svårare att jobba än någonsin förr. Rädslan hade penetrerat varje del av samhället. Att intervjua folk med namn och ansikte är så gott som omöjligt – utom när man talar med dem som stöder Kadyrov. (Antingen för att de helhjärtat tror på honom – det finns många som gör det – eller också för att de drar nytta av hans regim. )

Unga män i Tjetjenien, Ingusjien och Dagestans har i snart tio år kidnappats, torterats och försvunnit. Släktingar till terroristanklagade får sina hus förstörda. Korruptionen gör livet omöjligt för företagare. De olika säkerhetsstrukturerna beter sig fullständigt självsvåldigt.

Varför skrek de maskerade männen till journalisterna att de skyddar terrorister? Därför att den styrande regimen framför allt i Tjetjenien konsekvent har stämplat all form av opposition mot Kadyrov eller president Putin som terrorism.

Nu har våldet flyttats framåt ytterligare ett steg. Att Putin har gett inrikesministeriet i uppdrag att utreda det skedda var väntat. Det gör han varje gång den här formen av attacker sker. Och de blir aldrig utredda.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.