Världen

En attack i Bryssel var väntad

01:08. DN:s Pia Gripenberg på plats i Bryssel i Belgien som på tisdagen drabbades av två terrordåd.

Varningarna om nya terrorangrepp har kommit tätt. Ändå lyckades polisen inte förhindra tisdagens förödande attentat och Belgiens redan ökända rykte som EU:s terrornäste förstärks.

Det värsta är att attentaten i Bryssel inte kom oväntat.

Terrorhotet har sedan länge varit en del av vardagen i den belgiska huvudstaden.

Att möta tungt beväpnade militärer på gatorna överallt i Bryssels centrum har känts nästan normalt. Nervositeten som de upprepade terrorvarningarna skapar har blivit något som Brysselborna har tvingats lära sig att leva med.

Men i fredags förra veckan hann ett förrädiskt lugn infinna sig i den belgiska huvudstaden.

Efter fyra månaders jakt lyckades polisen till slut gripa Salah Abdeslam, en av terroristerna som låg bakom attackerna i Paris i november förra året.

”Vi har honom”, twittrade Belgiens högerpopulistiske inrikesminister Theo Francken i triumf innan polisen hade hunnit bekräfta vad som hänt.

En suck av lättnad drog därmed också genom EU-kvarteren.

Belgiens premiärminister Charles Michel och Frankrikes president François Hollande, som deltog i det EU-toppmöte som fortfarande pågick i fredags, klappade om varandra.

Till och med USA:s president Obama hyllade Belgien för den framgångsrika insatsen.

”Jag har fått lyckönskningar av Obama”, förklarade en lycklig Charles Michel och försäkrade samtidigt att alla gammal grott mellan Frankrike och Belgien var som bortblåst.

Det är ingen hemlighet att Frankrike har varit mycket kritiskt mot Belgien som inte lyckades få tag på Salah Abdeslam, den ende överlevande av terroristerna bakom attentaten i Paris, förrän i fredags.

”Frankrike och Belgien står fortsatt enade i kampen mot terrorismen”, twittrade Michel på fredag kväll och spänningen som har präglat den belgiske premiärministern sedan attackerna i Paris verkade släppa.

Men sucken av lättnad kom alltså alldeles för tidigt.

Tisdagens samordnade attacker i Bryssel visar att det belgiska terrornätverket inte alls slogs sönder i fredags. Tvärtom blev terrorhotet mer akut än tidigare och det borde kanske polisen ha insett.

Redan i fredags medgav till och med landets utrikesminister att insatsen i Brysselkommunen Molenbeek innebar en obehaglig överraskning. I den lägenhet där Salah Abdeslam gömde sig påträffades nämligen mycket mer vapen än vad polisen hade räknat med.

Det sägs också att polisen först i fredags insåg att det fanns ett tidigare okänt nätverk kring Abdeslam. Flera av dem som ingår i det närverket sägs fortfarande vara på fri fot.

Allt detta leder i sin tur till flera för Belgien ytterst besvärande frågor. Landets rykte som EU:s terror­näste förstärks.

Hur kommer det sig att de belgiska politikerna gav intryck av att faran var över i fredags kväll?

Och hur kommer det sig att Salah Abdeslam tydligen lyckades gömma sig i Bryssel i hela fyra månader, ända sedan terrorattackerna i Paris?

Enligt uppgifter i belgisk press har Abdeslam antagligen funnits i Bryssel hela tiden fram till gripandet. Han har haft gott om vänner och medbrottslingar som har hjälpt honom och insatsen i fredags skedde bara 500 meter från Abdeslams egen bostad i Molenbeek.

Detta upprör den franska polisen.

Säkerhetspolisen i Frankrike har redan under lång tid varit ytterst irriterad på kollegerna i Belgien, som inte anses vara tillräckligt professionella, och den kritiken lär nu få förnyad styrka.

Pinsamt för den belgiska polisen är också att den franska tidningen L’Obs var allra först på plats i Molenbeek, före polisen, när Salah Abdeslam skulle gripas i fredags.

Tidningen hade nämligen lyckats få veta att Salah Abdeslams dna hade säkrats i en lägenhet några dagar före fredagens gripanden.

Det skedde redan förra tisdagen, den 15 mars, när polisen gjorde en insats i Molenbeek.

Då sköts Mohamed Belkaid, algerier som tidigare bott i Sverige, ihjäl och i samma lägenhet som han befunnit sig fanns också dna-spår av Salah Abdeslam. Men den gången lyckades Abdeslam fly.

Den stora frågan är förstås också varför Belgien har blivit något av ett terrornäste i Europa – och vad som kan göras åt det.

Landets splittrade och illa fungerade polis pekas ofta ut som förklaring. Belgiens komplicerade federala struktur, där polisen är lika styckad som all annan statlig, regional och kommunal verksamhet, skapar bekväma kryphål för terrorister och andra kriminella.

Men när DN för en tid sedan träffade Claude Moniquet, en ofta anlitad expert på frågor som rör terrorism, hävdade han att orsaken framför allt är att Belgien alltför länge underskattade hotet från radikala och våldsamma islamister.

Claude Moniquet hänvisade bland annat till behandlingen av organisationen Sharia4Belgium, som ansågs harmlös.

– Folk skrattade när Sharia4Belgium utropade en islamisk stat i Belgien, berättade Claude Moniquet i intervjun med DN.

Skratten tystnade när Shari4Belgiums demonstrationer i Belgien blev alltmer våldsamma och när organisationen helt öppet började rekrytera och träna unga jihadister för strider i Syrien.

För ett år sedan dömdes ledaren för Sharia4Belgium till tolv års fängelse och numera är organisationen förbjuden.

Men Belgien ligger fortfarande högst upp på sammanställningen som visar hur många europeiska jihadister som deltar i striderna i Syrien.

Uppgifterna varierar mellan 300 och 600 belgare, men oavsett vilken siffra som anges innebär det att Belgien, med hänsyn till landets storlek, toppar listan.

En annan förklaring är att Bryssel är en europeisk knutpunkt.

Det är lätt att ta sig till och från Belgien och det gränslösa EU kan utnyttjas av terrorister och andra kriminella.

Terrordåden i Bryssel kommer därför åter leda till att frågor som rör EU:s gemensamma terrorkamp hamnar högst upp på dagordningen.

Att handeln med illegala vapen flödar i EU är till exempel väl känt. Den handeln sker dessutom delvis lagligt.

Tricket som terroristerna använder är att köpa vapen som pluggats igen och därför inte kan användas, vilket kan vara lagligt, i ett EU-land.

Sedan låter de borra upp skjutvapnen så att de går att använda i ett annat EU-land, vilket är olagligt men svårt att upptäcka.

Terroristerna som låg bakom angreppen i Paris i januari 2015 hade till exempel köpt sina tunga vapen helt öppet i Slovakien. Sedan lät de borra upp dessa vapen i Belgien.

EU:s konstruktion, där medlemsländernas lagar och EU:s gemensamma regler skapar ett svåröverskådligt lappverk av olika bestämmelser, kan med andra ord utnyttjas av terroristerna.

Det gäller också EU:s terrorkamp, där ansvaret i huvudsak ligger på nationell polis och säkerhetstjänst.

Om det inte finns förtroende mellan medlemsländernas polis och säkerhetstjänster delar de ogärna med sig av uppgifter till någon annan.