Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Frågan är vilken väg EU ska ta utan britter

Kampen om EU:s framtid efter Brexit har inletts. EU:s kvarvarande länder drar åt olika håll och under sommaren ska unionens politiska ledare grubbla över hur vägen framåt ska se ut.

Efter ett historiskt toppmöte här i Bryssel i tisdags sade Storbritanniens premiärminister tack och adjö. Kampen om vilken lärdom EU ska dra av det brittiska EU-utträdet har nu inletts.

Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien, länderna i den så kallade Visegradgruppen, har redan publicerat ett gemensamt uttalande där de manar till det som kallas ”en union byggd på verkligt förtroende”.

De fyra länderna i östra EU skriver att medborgarnas oro måste tas på allvar, nationella parlament få mer att säga till om och EU-institutionernas makt begränsas. Tyskland, Frankrike och Italien drar åt ett annat håll.

Men det framtidsprogram för EU som Tysklands Angela Merkel, Frankrikes François Hollande och Italiens Matteo Renzi ställde sig bakom under måndagens möte i Berlin innehåller inga stora nyheter. Texten bygger i huvudsak på sedvanligt diffus EU-prosa.

De tre stora talar om betydelsen av EU:s yttre och inre säkerhet, en stark ekonomi och social sammanhållning och de vill ha ”ambitiösa” projekt för unga européer. Det låter inte som någon revolution.

Att det finns motsättningar är ändå mycket klart. Länderna i öst vill på olika sätt begränsa EU:s makt, de tre stora i väst vill i stället att EU ska göra mer.

Under onsdagens möte med stats- och regeringscheferna från de 27 länder som finns kvar lades dock locket på när det gäller striden om framtiden. Ett kort uttalande antogs. EU-ledarna upprepar att det inte kommer att blir några förhandlingar om britternas utträde innan det har kommit en formell begäran från London. Vem som sedan ska sköta EU:s samtal med britterna är fortsatt något oklart.

Här pågår en strid om makten över förhandlingsprocessen mellan EU-kommissionen och Europeiska rådet, medlemsregeringarnas organ, som säkert fortsätter.

Mycket av det praktiska ska sannolikt skötas av kommissionen, men Europeiska rådet fattar beslut om riktlinjerna. Uttalandet från Brysselmötet avslutas med några korta meningar om att EU behöver fundera över framtiden.

Efter en reflektionsperiod ska ledarna diskutera EU:s väg framåt under ett toppmöte i Bratislava i september.

Stefan Löfven förklarade för sin del efter onsdagens möte att ”det inte blir några fördragsändringar”. Däremot behöver EU ”leverera och fokusera”, tycker statsministern.

Men Visegradgruppens krav på mer grundläggande förändringar har säkert inte hörts för sista gången. Frågan är också vad en reflektionsperiod innebär i Sverige. Är det bara statsministern som ska grubbla över EU:s framtid, eller vill regeringen veta vad andra tycker? Det är oklart.

Storbritanniens val att lämna unionen har hur som helst satt hela bygget i gungning. Samtidigt knackar redan eventuellt nya medlemsstater på dörren.

Skottlands Nicola Sturgeon besökte Bryssel under onsdagen och träffade både EU-parlamentets talman Martin Schulz och EU-kommissionen ordförande Jean-Claude Juncker. Men det var ett politiskt känsligt besök. Donald Tusk, ordförande för Europeiska rådet, ville inte träffa Sturgeon. ”Det är inte rätt tillfälle”, sade Tusks talesperson.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.