Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Annika Ström Melin: Nytt rekord i att underskatta flyktingproblemet

Det finns en hel del för EU-ledarna att ta itu med på nästa möte om flyktingfrågan, skriver DN:s korrespondent.
Det finns en hel del för EU-ledarna att ta itu med på nästa möte om flyktingfrågan, skriver DN:s korrespondent. Foto: Armend Nimani/AFP

Bryssel. Motsättningarna om EU:s flyktingpolitik skärps. EU kallar till ett nytt toppmöte i början av mars som enbart ska handla om flyktingkrisen.

ANALYS. EU-ledarnas senaste slutsatser om den pågående flyktingkrisen är ett avslöjande dokument.

EU-toppmötet antog texten under natten mellan torsdag och fredag och under ytan av tillkämpad enhet säger formuleringarna en hel del om de stora motsättningar som präglar unionens flyktingpolitik.

Slutsatserna består av fyra korta sidor och handlar i huvudsak om att EU-ledarna tänker försöka få stopp på flyktingströmmen.

Samtidigt som den humanitära krisen förvärras när tiotusentals människor flyr från de upptrappade striderna i Syrien är EU-ledarna alltså enbart oroliga över att ännu fler ska försöka ta sig till Europa.

Den allra första meningen slår an tonen.

”Som svar på den migrationskris som EU står inför måste målet vara att snabbt hejda strömmarna, skydda våra yttre gränser, minska den olagliga invandringen och skydda Schengenområdets integritet”, heter det.

EU-ledarna välkomnar därefter Natos beslut att hjälpa EU med spaning, övervakning och ”kontroll av olagliga passager i Egeiska havet”, eftersom strömmen av ”migranter fortfarande är alldeles för stor”

Avtalet med Turkiet är därför avgörande, tycker EU:s politiska ledare som kräver ”en väsentlig och hållbar minskning av antalet olagliga inresor från Turkiet in i EU”.

När det gäller EU:s sönderfallande flyktingpolitik har EU-toppmötet däremot inte särskilt mycket att säga.

Mycket återstår att göra, heter det i en skrivning som måste betraktas som nytt EU-rekord i underskattning av problemen.

EU-ledarna slår fast att den beslutade omfördelningen av asylsökande från Italien och Grekland till övriga EU-länder ska genomföras, men förklarar inte hur det ska ske.

I verkligheten fördjupas samtidigt motsättningarna om EU:s flyktingpolitik.

Hittills har bara 583 av sammanlagt 160.000 asylsökande omfördelats och flera länder i östra EU gör ingen hemlighet av att de tänker fortsätta slåss mot en EU-gemensam flyktingmottagning.

De fyra länderna i den så kallade Visegradsgruppen – Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien – förklarade i början av veckan att de tänker försöka få stopp på flyktingströmmen på egen hand om inte EU lyckas med det.

Österrike väljer också en egen väg och beslutade häromdagen att landet ska sätta ett tak för antalet flyktingar och enbart tänker acceptera 80 asylsökande per dag.

Beskedet från Wien kritiseras av EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. ”Kommissionen ifrågasätter om ett sådant system är förenligt med europeisk lag”, sade Juncker på torsdagen.

Under EU-toppmötet protesterade också premiärminister Alexis Tsipras mot alla de planer som kan leda till att flyktingar som anlänt till Grekland förhindras från att åka därifrån.

Tsipras krävde att övriga EU-länder ska börja ta emot asylsökande för att inte mottagningscentralerna i Grekland ska förvandlas till permanenta flyktingläger.

Att EU-ledarna också kom överens om att kalla till ett nytt EU-toppmöte i början av mars som enbart ska ägnas åt flyktingfrågan är med andra ord begripligt. Det finns en hel del för EU att ta itu med.