Fyra partier kämpade om de 150 platserna i parlamentets underhus. Under valrörelsen förekom faktiskt en del kritik dem emellan – men alla var rörande överens om president Islam Karimovs förträfflighet.

Uzbekistan har inga verkliga oppositionspartier och så gott som alla demokratiaktivister sitter antingen bakom galler eller har gått i exil.

– Folk här bryr sig inte. Det är inget riktigt val, sade en ung man i huvudstaden Tasjkent.

Liksom många andra invånare i Tasjkent – en stad vid den antika Sidenvägen som raserades av ett jordskalv 1966 och återuppbyggdes i sovjetisk stil – ville han inte berätta sitt namn av rädsla för repressalier.

Trots apatin såg valdeltagandet ut att bli högt, vid 17-tiden sades cirka 80 procent ha röstat. Som ytterligare ett arv från Sovjettiden är det obligatoriskt att rösta på många arbetsplatser.

President Karimov själv tillträdde som Uzbekistans kommunistpartiledare 1989 och har styrt landet sedan självständigheten 1991. När han röstade i Tasjkent på söndagen sade han att parlamentsvalet visar att Uzbekistan "närmar sig skapandet av ett demokratiskt samhälle".

Enligt den statliga valkommissionen var över 270 observatörer på plats från 36 länder. Men Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, skickade bara en liten skara övervakare eftersom Uzbekistan inte lever upp till demokratiska normer.

USA kapade banden till Uzbekistan nästan helt sedan hundratals demonstranter massakrerats i staden Andizjan 2005. Regimen beskrev offren som islamistiska upprorsmakare.

Kort därpå kastade Uzbekistan ut USA:s militär från en flygbas som använts för insatsen i Afghanistan. På senare tid, i takt med att Afghanistan åter har hamnat i fokus för USA:s utrikespolitik, har den amerikanska militärledningen börjat föra samtal om att låta USA använda basen igen.

David Petraeus, USA:s befälhavare för trupperna i Mellanöstern och Centralasien, har gjort frekventa besök i Tasjkent. I oktober hävde EU sanktioner mot landet.