Antalet nomineringar till Nobels fredspris slår återigen rekord. I år står måhända kampen mellan arabvärldens revolter och Wikileaks.
Åtminstone har norska Nobelkommittén fått in ett antal förslag som kopplats till den senaste tidens revolter i bland annat Tunisien, Egypten och Libyen.
– Vi har fått in flera förslag som återspeglar den situation som vi nu ser, säger kommitténs sekreterare Geir Lundestad till AFP efter kommitténs första prismöte för året.
Nomineringstiden gick ut den 1 februari. Därtill hade kommittémedlemmarna själva möjlighet att lägga till kandidater vid sitt möte i måndags. Då avgjordes också vilka kandidater som medlemmarna vill granska lite noggrannare.
Efter nästa möte – i månadsskiftet april-maj – kommer färre än tio kandidater vara kvar i spelet.
– Vi lägger lite tid på de många, och mycket tid på de få, förklarar Lundestad för NTB.
I år har det förts fram 188 enskilda individer och 53 organisationer som potentiella pristagare – nytt rekord, återigen.
– Så här ökar det nästan varje år. Det har varit en kolossal ökning de senaste åren, säger Lundestad.
Rätt att nominera har tidigare vinnare men också bland andra professor, regeringsmedlemmar och parlamentsledamöter från hela världen.
– Många har ingen aning om att de har nomineringsrätt, säger Lundestad.
Flest nomineringar kommer traditionellt från det norska stortinget och USA:s kongress, följt av riksdagen i Sverige och den tyska förbundsdagen.
Vilka som nominerats berättar aldrig kommittén. Däremot brukar många av de som nominerar offentliggöra sina förslag. I år har det gjorts av exempelvis norske vänsterpolitikern Snorre Valen som vill ge priset till Wikileaks.
”Wikileaks är en av det här århundradets viktigaste bidragsgivare till yttrandefrihet och transparens”, skrev 26-åringen i sin nominering.
Andra som uttalat sagts vara nominerade är exempelvis Liberias president Ellen Johnson-Sirleaf, kubanske dissidenten Oswaldo Paya Sardiñas och kurdiska tv-kanalen Roj TV.