Klockan 11 på fredagen kom beskedet från den norska Nobelkommitténs ordförande Thorbjørn Jagland i Oslo: Årets fredspris tilldelas den kinesiska demokratikämpen Liu Xiaobo.
I motiveringen, som Jagland läste upp, hette det att Kina har lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom och att utrymmet för större politiskt deltagande har vuxit. Med detta tilltagande ekonomiska välstånd följer ett ökat ansvar.
– Kina bryter flera internationella avtal som landet skrivit under. I Kinas grundlag står att medborgare ska åtnjuta mötes- och yttrandefrihet. I praktiken har det visat sig att dessa rättigheter är begränsade.
Liu har i över 20 år varit en stark företrädare för att de mänskliga rättigheterna ska gälla också kineser, löd motiveringen vidare. Han var bland annat ledande bakom demokratimanifestet Charta 08, för vilket han i fjol dömdes till elva års fängelse för undergrävande av statens makt.
– Kampen för universella mänskliga rättigheter förs av många kineser, både i och utanför landet. Genom sin kamp har Liu blivit den främsta företrädaren för denna kamp, sade Jagland.
Det är osäkert om Liu kan komma till Oslo för att hämta priset eller om det blir en representant. Hans hustru Liu Xia är inte fängslad, men hon kan inte röra sig fritt. Efter tillkännagivandet på fredagen rapporteras vakter ha hindrat henne från att lämna det hyreshus där hon bor för att möta pressen.
I tidigare fall då dissidenter fått priset har ländernas myndigheter agerat på olika sätt. När den iranska advokaten Shirin Ebadi fick priset 2003 var den iranska ambassadören på plats i Oslo.
Valet av Liu är inte överraskande, men det riskerar att väcka kritik från Peking.
– Det är inte osannolikt att det kommer en negativ reaktion från kinesiska myndigheter, säger Olav Njølstad, forskningschef för norska Nobelinstitutet, i en kommentar i SVT.
Kanske kommer missnöjet att riktas mot Norge, precis som när Tibets andliga ledare Dalai lama hade fått fredspriset 1989. Vice utrikesminister Fu Ying varnade tidigare i år uttryckligen för att relationerna Kina–Norge skulle försämras om Liu fick priset.
Men det är en missriktat kritik, eftersom Nobelkommittén agerar helt självständigt.
Det påpekar också den norska utrikesministern Jonas Gahr Støre:
– Kina kan inte ta till åtgärder mot Norge för att de är missnöjda med vem som mottog fredspriset. I ett land som Kina kan det vara svårt att förstå att det är skillnader mellan en oavhängig kommitté och den norska regeringen, sade Gahr Støre och gratulerade vinnaren Liu Xiaobo.
I de första kommentarerna från Peking upprepades ståndpunkten att Lius gärning går stick i stäv med fredsprisets avsikter.
Olav Njølstad är inte särskilt optimistisk om att förändringar i demokratisk riktning är nära förestående.
– Inför OS 2008 hade man vissa förhoppningar om att de skulle visa en bättre sida, men man såg i stället åtstramningar på flera områden, och det har fortsatt på den vägen.
– Fängslandet av Liu var helt grundlöst.
Olav Njølstad menar att priset ”absolut” är ett stöd för uppropet Charta 08, som kräver fria val och ökade rättigheter.
Liu Xiaobo var en framgångsrik litteraturvetare som fått tillstånd att undervisa i USA. 1989 reste han hem för att delta i den nyväckta demokratirörelsen, som krossades med massakern på Himmelska fridens torg i juni.
Liu verkade aktivt för att protesterna skulle vara fredliga. Han dömdes till två års fängelse för sin delaktighet. Därefter satt han flera år i ”omskolningsläger”.
Nu avtjänar han ett elvaårigt fängelsestraff för sin roll i upprättandet av Charta 08.
– Han har varit osedvanligt stark och modig i sin kamp, säger Njølstad.