I dagarna har det gått precis sju år sedan USA:s president George W Bush förklarade kriget i Irak vunnet. Bagdad hade erövrats, drygt ett halvår senare grävde marinkårssoldater fram Saddam Hussein ur en bunker nära diktatorns födelseort Tikrit.

Omedelbart efter attackerna mot World Trade Center den 11 september 2001 och fram till invasionen av Irak, som inleddes den 20 mars 2003, var omvärldens sympati för USA vidsträckt. Men Bushadministrationens krigsföring och agerande i FN:s säkerhetsråd väckte snart kritikstormarna, och har därefter inte bara kostat USA mycket diplomatiskt kapital och popularitet bland stora delar av befolkningen såväl hemma som i andra länder. Enligt Congressional research services beräkningar fram till 2009 hade kostnaderna i samband med de militära operationerna i Afghanistan och Irak efter 11 september kommit upp i ofattbara 944 miljarder dollar – motsvarande drygt 7.000 miljarder kronor.

Samtidigt drev George W Bush på hemmaplan en skattepolitik som innebar stora lättnader för framför allt de välbeställda amerikanerna. För att finansiera krigsföringen och mota ett växande budgetunderskott sålde USA statsobligationer till Kina för hundratals miljarder dollar. Sammantaget ledde Bushadministrationen USA in i en allvarlig ekonomisk försvagning redan innan finanskrisen hösten 2008, säger Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.se:

– Det var en fullständigt oansvarig politik. Lägg därtill finanskrisen och man kan lätt konstatera att USA:s ekonomiska ställning är oerhört försvagad jämfört med för tio år sedan. Detta kan till stor del skyllas på Bushs misslyckanden.

Förflyttningarna av hundratusentals soldater till Afghanistan och Irak har under 2000-talet inte bara orsakat enorma hål i den amerikanska statskassan, i år beräknas underskottet sluta på omkring hisnande 1.556 miljarder dollar. Det har också försatt USA i en militärt känslig och utsatt position. Jan Hallenberg:

– Arméns och marinkårens soldater är nu så slitna efter alla dessa år av strider så det vore svårt för USA att mobilisera trupper om det skulle uppstå en ny konflikt i världen som hotar amerikanska intressen. Det är ytterligare en direkt kostnad av krigsföringen i Afghanistan och Irak.

USA:s position som supermakt etablerades efter andra världskriget. Den amerikanska utrikespolitikens policy of containment under efterkrigstiden, och 1980-talets kalla krig, då kommunismen skulle tryckas tillbaka lade också grunden för USA:s roll i världen i dag. När Sovjetunionen föll hade USA inte längre någon klart definierad fiende att fokusera sin säkerhets- och utrikespolitik på. När George Bush den äldre tillträdde som president 1989 och talade om a new world order blev det signifikativt för hur USA under de kommande åren försökte förhålla sig till rollen som ensam supermakt. USA-kännare som Erik Åsard, professor vid institutet för Nordamerikastudier på Uppsala universitet, menar att det var först efter attackerna mot World Trade Center 2001 som en ny amerikansk doktrin tog form – policy of preemption.

– Att skriva in rätten att föregripa ett potentiellt hot i en utrikespolitisk statsdoktrin som George W Bush gjorde efter 11 september-attackerna var något nytt, säger Erik Åsard.

Frågan är vilken riktning USA ska ta under Barack Obamas ledning. Hans tillträde som president fick direkt effekt för omvärldens relation till supermakten i väst. Efter (ännu ouppfyllda) löften, som att trupperna ska tas hem från Irak med start i augusti 2010 och att fånglägret Guantanamo Bay ska stängas, klättrade USA åter på de listor som rankar världens starkaste varumärken. Drygt en månad innan Obama svor presidenteden i Washington sade George W Bush i en intervju att han hoppades att historien kommer ihåg honom som ”en befriare”, och att han ”varje dag under sitt presidentskap konsulterat bibeln”.

Klart är att arvet som George W Bush lämnade till sin efterträdare att förvalta var ett land i djup ekonomisk kris, med en försvagad militär och sargad diplomatisk ställning. Men inför tusentals flottister och ett massivt pressuppbåd den 2 maj 2003 gjorde presidenten ett triumferande framträdande. Banderollerna som prydde hangarfartyget USS Abraham Lincoln utanför San Diegos kust talade militärretorisk klartext: ”Mission accomplished”.