– Jag kan inte se att det ligger i någon av de inblandades intresse att det här drar ut på tiden, säger Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap och juridik vid Örebro universitet, till TT.

Wikileaks-grundaren är sedan november i fjol häktad i sin frånvaro misstänkt för sexuella övergrepp och våldtäkt i Sverige. Assange greps i december i Storbritannien med stöd av en europeisk arresteringsorder, släpptes mot borgen och sedan dess har flera överklaganden av utlämningsbeslutet avslagits.

På måndagen ska det brittiska rättssystemet ta upp frågan om Assange ska få prövningstillstånd i Storbritanniens högsta domstol. Om det blir nej borde en utlämning till Sverige kunna ske ganska snabbt, liksom det förhör som ska hållas, anser Nergelius.

– Även om osvuret är bäst borde förhöret för att avgöra om åtal ska väckas kunna ske före jul, kan man tycka.

Nergelius pekar på att en stor del av den svenska förundersökningen redan måste vara klar. Därför borde det inte ta mer än "några veckor" från förhöret innan beslut kan fattas i åtalsfrågan. Om det blir åtal borde det i sin tur inte ta mer än några veckor från det beslutet till rättegång, tror Nergelius.

– Naturligtvis borde detta vara ett prioriterat ärende.

Assange har alltså varit fri mot borgen, med fotboja. Åtminstone den första tiden i Sverige får han nog snarare finna sig i att vara inlåst.

– Jag har svårt att se att svenska myndigheter skulle ge honom samma rörelsefrihet tills man har beslutat i åtalsfrågan, säger Nergelius.

Han tillägger att Assange självklart släpps fri om åklagaren inte väcker åtal.

Assanges försvarare har invänt att svenska åklagare borde ha genomfört förhör på videolänk eller på svenska ambassaden i London, och att det då hade gått mycket snabbare. Varför det inte skett har det hittills saknats riktigt bra svar på, anser Nergelius.

– Det är ju en allmän uppfattning om brott och rättegångar, att ju längre det dröjer desto sämre minns alla inblandade och vittnen det som har hänt.