Först dömdes frihetskämpen Aung San Suu Kyi av domstolen till tre års fängelse och hårt straffarbete i rättegången, som helt fördömts internationellt.

Efter en paus på fem minuter rapporteras en av juntans ministrar ha kommit in i salen och läst upp ordern från högste ledaren generalen Than Shwe.

Generalen hade då halverat längden på straffet till ett och ett halvt år, som i stället ska avtjänas under husarrest. Han motiverade det minskade straffet med att ”lugn och ro ska fortsätta råda”. Och att Suu Kyi trots allt är dotter till Aung San, en hjälte som bidrog till Burmas självständighet från Storbritannien.

Enda orsaken till att generalen den här dagen ville verka gentil och återhållsam var att det passade hans syften.

Genom en mildrad dom trodde han sig kunna vinna allt det han önskade av rättegången. Domen skulle inte vara så hård att den i onödan retar omvärlden och det egna folket till nya protester, men straffet skulle vara tillräckligt långt för att Aung San Suu Kyi ska hållas borta från valkampanjen nästa år. Det var huvudsaken.

Valet är något regimen uppfunnit för att legitimera sin egen makt. Att ställas mot den populära 64-åriga oppositionsledaren hade varit juntans värsta mardröm. Generalerna minns valet 1990, då hennes parti vann en jordskredsseger och tvingade militären att ogiltigförklara resultatet. Sedan dess har de sett till att hon suttit i husarrest så ofta som möjligt. De har kastat över 2.000 politiska motståndare i fängelse.

Aung San Suu Kyis senaste husarrest var på väg mot sitt slut när den 54-årige amerikanen John Yettaw en natt i maj kom simmande till hennes hus vid en sjö i Rangoon.
Fallet gav juntan ett svepskäl att ställa henne inför rätta och hålla henne borta från valet, hävdar de internationella människorättsorganisationer som kritiserat rättegången och krävt att hon ska sättas på fri fot.

Inför domslutet var militärledningen av allt att döma oroad för att protester skulle bryta ut. Tunga avspärrningar och artiklar i statliga medier tyder på det.

Möjligen har juntan lyssnat på omvärlden. Men då inte på vad västvärlden anser. Generalerna har gjort det till en sport att ignorera påtryckningar från USA och Europa.
I stället har mångåriga sanktioner från väst fört Burma nära Kina, Ryssland och de asiatiska grannarna.

När Kina och Indien, framför allt Kina, säger något så lyssnar därför generalerna. Kina har investerat tungt i Burma och kan (på eget initiativ eller efter påtryckningar från andra länder) ha bett juntan om återhållsamhet i domen mot oppositionsledaren.

I gengäld hoppas Burma kunna fortsätta lita på Kina och Ryssland i FN. Och räkna med att de är beredda att lägga in veton i säkerhetsrådet när omvärlden föreslår hårdare sanktioner mot Burma.

Så länge det sker vågar generalerna kanske också hålla Aung San Suu Kyi fängslad.