De cirka 470.000 aboriginerna utgör ungefär två procent av Australiens befolkning på 20 miljoner. Som kontinentens urbefolkning har de troligen bott där i 50.000 år. De första brittiska nybyggarna kom 1788.
Först 1967 gavs aboriginerna medborgarskap och fick rösträtt.
Dödligheten bland aboriginer är dubbelt så hög som för övriga australier och medellivslängden 17 år kortare. Var 38:e timme dör en aboriginsk person av alkohol. En fjärdedel av dödsfallen inträffar i Northern Territory.
Arbetslöshet och social utslagning åtföljs av alkoholism och självmord. Aboriginernas utbildningsnivå är lägre och fallen av hjärtsjukdomar, barnadödlighet och familjevåld fler.
Australien har länge fört en "assimilationspolitik". Under första halvan av 1900-talet stals omkring 100.000 aboriginska barn från sina familjer och placerades i barnhem eller fosterhem hos vita, den så kallade stulna generationen.
Det senaste decenniet har aboriginska samhällen haft en hög grad av självstyre.
Ursprungsbefolkningen är den fattigaste gruppen i Australien.