De koldioxidutsläpp som orsakas av att skog i Brasilien skövlas för köttproduktion – alltså inte all avverkning utan bara för kött – är 20 gånger större än Sveriges samlade utsläpp.
Det berättar Ulf Rasmusson, som är projektchef på Miljöförbundet jordens vänner, där man kan”adoptera” regnskog. Den metoden är betydligt effektivare än att köpa eller plantera regnskog, menar Ulf Rasmusson.
- För vem ska då se till att skogen skyddas efteråt? Vi samarbetar med bland annat urbefolkningen, som har ett eget intresse av att skydda skog.
Miljöförbundet samarbetar också med brasilianska miljöorganisationer, bland annat i projekt för att förändra köttproduktionen.
- Nötköttsproduktionen är den absolut största orsaken till regnskogsskövlingen – inte sojaplantager och absolut inte etanolproduktionen. En miljon kvadratkilometer har huggits ner för nötkött, berättar Ulf Rasmusson.
Köttfarmerna är ofta illa skötta, och projektet handlar till stor del om att få ut kunskap om hur man effektiviserar produktionen.
- Genom enkel omsorg och bättre bete kan man upp till tredubbla produktionen. Om alla köttproducenter gjorde så skulle man inte behöva hugga ner en pinne till på ett decennium, menar Ulf Rasmusson.
För varje insamlad krona till Miljöförbundet jordens vänner skjuter Sida till tio. Den totala projektvolymen i år är åtta miljoner kronor. Det är kaffepengar jämfört med de miljarder som satsas på verksamheter som skövlar skog, men för sju åtta år sedan var volymen inte ens en miljon.
På förbundets hemsida görs beräknigen att varje hundralapp till regnskogsfonden skyddar 1.000 hektar regnskog i ett år.
Tidningen Vi startade för 25 år sedan ett projekt för trädplantering i Östafrika. Det kallas Viskogen, men numera handlar det egentligen inte om skogsplantering utan mer om landsbygdsutveckling. Pengarna används till att utbilda bönder i att plantera och vårda olika slags träd på sina marker.
- Att arbeta med bönderna ger mer effekt. Det ger skugga och bättre mark, och bonden får frukt, virke och mat till djuren. I första hand går det ut på att förbättra livsvillkoren för bönderna, men det ger ju också en förbättrad miljö, säger Gunilla Cullemo, vd-assistent på Viskogen.
Projektet har vuxit kraftigt och samlar i år in ungefär 29 miljoner kronor, samtidigt som Sida skjuter till 46 miljoner.
Niklas Pettersson, internationell handläggare på Världsnaturfonden, har tre konkreta tips till konsumenter som vill hjälpa skogen i världen:
1. Ställ frågor om produkterna du köper.
2. Köp miljömärkt.
3. Donera pengar till miljöorganisationer.
- Om man som privatperson ska engagera sig i ett projekt i tropikerna är det svårt att avgöra kvaliteten på projektet, det är bättre att gå igenom en betrodd organisation, menar Niklas Pettersson.
Ger man pengar till just Världsnaturfonden kan man bli så kallad djungelfadder. Då stöder man utrotningshotade arter men också skapandet av fler reservat som skyddar skog. Världsnaturfonden har också projekt för bevarande av skog, bland annat i Indonesien.