Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Avtal med britterna färdigt

Bryssel. EU:s toppmöte om Storbritanniens framtid i unionen blev en rysare. Sent på fredag kväll kom EU-ledarna överens om ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien. På lördagen ska premiärminister David Cameron berätta vilket datum britterna ska få folkomrösta om avtalet.

Sent på fredagskvällen kom EU-ledarna efter 29 timmars förhandlingar överens om ett nytt avtal med Storbritannien.

”Vi kommer aldrig att vara med i en EU-superstat”, sade den brittiska premiärministern Cameron vid en presskonferens där han ägnade mycket tid till att försvara ett fortsatt brittiskt EU-medlemskap.

Efter ett regeringsmöte klockan 11 svensk tid på lördagen kommer Cameron att avslöja det planerade datumet för när det brittiska folket ska få rösta om avtalet.

Beskedet om en färdig uppgörelse kom vid tiotiden på kvällen när EU-ledarna samlats till en gemensam måltid som skjutits upp flera gånger under dagen.

Enligt uppgifter till DN fick Storbritannien igenom några av landets mest omdiskuterade krav, men misslyckades samtidigt med att övertyga övriga EU-länder i en central fråga som handlar om hur länge den nya nödbromsen för sociala bidrag ska gälla.

Storbritannien ville att den föreslagna nödbromsen för så kallade in-work benefits, ett slags skattebidrag till lågavlönade i Storbritannien, skulle kunna användas för att stoppa dessa bidrag till medborgare från andra EU-länder under sju år med möjlighet till tre års förlängning i två omgångar, alltså sammanlagt 13 år.

Det kunde Polen och andra länder i östra EU inte acceptera och uppgörelsen innebär att nödbromsen kan användas i högst sju år, utan möjlighet till förlängning.

En annan utdragen tvist under EU-toppmötets slutförhandlingar handlade om förslaget att indexera brittiska barnbidrag som utbetalas till medborgare från andra EU-länder och där barnen bor kvar i hemländerna.

Polen och andra länder i östra EU ville inte att sådan indexering skulle gälla retroaktivt, men enligt överenskommelsen ska alla barnbidrag räknas om till levnadsnivån i det land där barnen är bosatta från och med 2020.

Alla EU-länder ska dessutom kunna räkna om barnbidragen och till exempel Danmark har redan förklarat att landet tänker införa en sådan indexering.

Ytterligare en kontrovers har handlat om Storbritanniens krav på att kunna bromsa nya lagar i euroområdet.

Frankrike och andra euroländer har protesterat mot en sådan ordning eftersom de hävdat att Storbritannien och andra länder som står utanför valutaunionen inte ska kunna lägga kunna lägga sig i euroområdets interna frågor.

Men på den punkten fick Storbritannien igenom sin vilja. EU-länder som står utanför euron ska kunna begära förhandlingar om de anser att det finns risk för att den inre marknaden splittras av nya lagar som planeras inom euroområdet.

Denna nya möjlighet ska också skrivas in i EU:s fördrag nästa gång fördragen ändras.

Samma sak sker med Storbritanniens undantag från den omdiskuterade formuleringen i EU:s fördrag där det står att EU syftar till att bli en ”allt fastare sammanslutning”. När fördragen ändras nästa gång ska det brittiska undantaget från denna målformulering skrivas in.

Sverige står bakom överenskommelsen, men Stefan Löfven försenade som vanligt EU-ledarnas slutliga överenskommelse något eftersom det krävdes ett formellt beslut av den svenska regeringen innan statsministern kunde godkänna det nya avtalet mellan EU och Storbritannien. Sverige sägs vara det enda landet i världen där det behövs ett sådant regeringsbeslut.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.