EU-kommissionen säger i dag säga ja till det nya Swiftavtal som den svenska kommissionären Cecilia Malmström har förhandlat fram. Men överenskommelsen med USA om överföring av bankdata i syfte att spåra upp terrorister är mycket kontroversiell.
Hur långt ska EU gå för att bistå USA i kampen mot terrorismen? Frågan landade i Cecilia Malmström knä första dagen på nya jobbet i kommissionen, när EU-parlamentet sade nej till det förra Swiftavtalet. Sedan dess har Malmström förhandlat med amerikanerna i ett försök att tillmötesgå kritikerna i parlamentet, som krävde stärkt dataskydd för medborgarna.
Swiftavtalet handlar i korthet om hur USA ska få tillgång till data om europeiska banktransaktioner, som sedan används för att kartlägga terroristernas finansiella kanaler (här finns mer bakgrund.)
Nu är förhandlingarna mellan EU och USA slutförda och kommissionen klubbar i dag Malmströms förslag till avtal. Det ska sedan överlämnas till parlamentet och ministerrådet för beslut. Men av avtalstexten framgår att flera omstridda saker fortfarande finns med:
- Data kommer även i fortsättningen att överföras i bulk, det vill säga utan att USA måste redovisa konkreta brottsmisstankar mot utpekade personer. Detta är enligt såväl USA som kommissionen nödvändigt för att databasen ska bli ett effektivt vapen i jakten på terrorister.
- USA kommer fortfarande att ha rätt att lagra bankuppgifterna i upp till fem år. Det kan jämföras med datalagringsdirektivets maxgräns på två år. Vita huset har övertygat Malmström om att även fem år gamla data varit avgörande i terrorutredningar.
Båda dessa punkter har varit föremål för hård kritik från EU-parlamentet och var starkt bidragande skäl till att det förra avtalet röstades ner.
Kritik finns också, bland annat i ministerrådet, mot lösningen att låta polismyndigheten Europol vara den instans som ska godkänna USA:s begäranden om dataöverföringar.
- Det vore en svajig lösning att låta polisen bevaka medborgarnas dataskydd. Dessutom är det troligen olagligt. Frågan skulle i så fall säkert dras inför EU-domstolen och fällas där, sade en initierad källa i Bryssel till DN.se i förra veckan.
Men Cecilia Malmström pekar på sådant som enligt hennes mening är klara förstärkningar av dataskyddet i det nya avtalet.
– Det här innebär stora förbättringar, vi har uppnått det mesta av EU-parlamentets krav. Dataskyddet har blivit mycket starkare, sade Malmström när hon i förra veckan beskrev de stora dragen i överenskommelsen.
Malmström framhåller bland annat följande saker:
- Enskilda kan få felaktiga data rättade, raderade eller blockerade
- Data får inte överföras till tredje land utan EU:s godkännande
- EU får övervaka hanteringen dels genom att ha en person permanent på plats i Washington, dels genom halvårsvisa utvärderingar.
- EU-medborgare får samma rätt som amerikanska till juridisk upprättelse.
Men risken är alltså stor att Malmström stöter på patrull i parlamentet, kanske också i ministerrådet. I potten ligger också den strategiska relationen till USA: ett nej skulle av amerikanerna uppfattas närmast som ett svek (läs mer om detta här).