EU har fått rejält huvudbry sedan de irländska väljarna i en folkomröstning röstade nej till EU:s nya fördrag.
Spekulationerna om hur EU nu ska gå vidare går höga. En del förespråkar att en grupp i EU ska kunna gå före och bilda en inre kärna med djupare samarbete.
Andra hävdar att det mycket väl går att ha ett fungerande EU med det nuvarande Nicefördraget.
Åter andra menar att irländarna kanske på något sätt kan tillfredställas med någon typ av tillägg i fördraget och att det därefter bara är att tuta och köra.
Men vid det första stora ministermötet sedan irländarnas nej fredagen 13 juni var kommentarerna avvaktande.
-Det är alldeles för tidigt att dra några slutsatser. Först måste vi lyssna på våra irländska vänner. Det gäller att ha lite is i magen. Låt oss höra med irländarna och använda sommaren åt att fundera, säger Sveriges EU-minister Cecilia Malmström.
Den irländske utrikesministern Micheal Martin bad de andra länderna att respektera resultatet i folkomröstningen och vädjade om tid för Irland att analysera irländarnas nej.
Om Irland kan komma att hålla en ny folkomröstning är för tidigt att spekulera i, enligt Martin.
Vissa länder, bland annat den tyske utrikesministern Frank-Walter Steinmeier har sagt att EU skulle kunna gå vidare utan att Irland är med på tåget. Den möjligheten uteslöt dock de flesta på måndagen och Micheal Martin sade att han inte fått några sådana signaler.
-Jag har inte känt av några försök att marginalisera Irland, jag hade ett enskilt samtal med Steinmeier och det är tydligt att han vill arbeta med Irland, sade han.
Flera ministrar ville betona att EU har gått igenom liknande problematik tidigare och att det alltid har löst sig i slutänden.
-Vi har haft sådana här problem även tidigare och vi kan hantera det. Vi vet att Europa måste bli starkare och vi måste kämpa för det, sade Greklands utrikesminister Dora Bakoyannis.
Hon tycker inte det är fel ur demokratisk synvinkel att resten av EU:s medlemsländer, 18 har redan godkänt fördraget, går vidare i ratificeringsprocessen.
-Respekt är ömsesidig. Varför ska inte irländarna respektera grekernas vilja, frågade hon sig.
Och de flesta länder som ännu inte har godkänt fördraget säger att de tänker fortsätta processen.
-Irland har givit sin röst, det finns inga skäl varför inte Sverige skulle ge sin, säger den svenske utrikesministern Carl Bildt.
Men viss tveksamhet finns angående Tjeckien. Den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus har sagt att fördraget är dött.
För Sverige kan irländarnas nej få effekt på flera fronter. Om nuvarande Nicefördrag ligger kvar riskerar vi att endast få 18 platser i Europaparlamentet jämfört med de 20 som vi skulle få i Lissabonfördraget.
Dessutom förändras arbetet med det svenska ordförandeskapet. Både statsminister Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt får mer framträdande roller om det nya fördraget inte träder i kraft.
Enligt detta skulle nämligen en mer permanent ordförande och en hög utrikespolitisk representant ta över ledningen vid rådsmöten.
Irlands nej blir nu huvudämne när EU:s stats- och regeringschefer möts i Bryssel under midsommarhelgen.