Hundratusentals britter och holländare förlorade sina besparingar förra hösten. De hade nappat på erbjudanden om höga räntor i Icesave, en del av Islands största bank Landsbanki. När banken kraschade stod de utan skydd eftersom isländska myndigheter inte garanterade utländska onlinekunders insättningar.

Storbritanniens och Nederländernas regeringar har tvingats ligga ute med mer än 40 miljarder kronor, pengar som de kräver att Island ska betala tillbaka. Annars lägger de båda länderna in sitt veto mot Islands ansökan om medlemskap i EU, som lämnades in i juli.

Nu har de tre regeringarna äntligen nått en uppgörelse. Problemet för Jóhanna Sigurðardóttirs väns­terkoalition är att en stor majoritet av de 320.000 invånarna på Island är helt emot att ”skänka bort” en sådan summa – särskilt som det innebär att regeringen får ta upp dyra lån som motsvarar mer än 100.000 kronor per islänning.

Borgerliga Självständighetspartiet hotar nu att fälla regeringen om den gör förtroendefråga av Icesave-avtalet i alltinget, Islands parlament. Där har frågan nu kört fast i ett utskott. Går avtalet inte igenom i alltinget hotas inte bara EU-ansökan, utan även stora lån från Internationella valutafonden, IMF, som Island behöver för att komma på fötter igen. Och utrymmet för kompromisser med britter och nederländare är dessvärre obefintligt.

Samtidigt sjunker islänningarnas stöd för en EU-anslutning. I en mätning gjord av Islands ledande tidning Morgunbladid i förra veckan säger 48,5 procent av väljarna nej till EU, en uppgång med tio procentenheter sedan i maj. 34,7 procent skulle rösta ja.