– Jag är lycklig över att vi vann slaget och kunde inta Gzaya. Men jag tänker också på människorna, de vanliga invånarna, som bodde här, säger Massoud Khmaissi, som har sitt vapen, en AK-47:a över axeln när han vandrar i staden.
Gzaya ligger nedanför de karga Nafusabergen i västra Libyen. När upproret började i våras tog staden, med 6 000 invånare, ställning för Khaddafi, och snart fanns regimens soldater i staden. Uppe i bergen, där Massouds hemstad Nalout ligger, dominerade rebellsidan redan från början.
Från Gzaya försökte Khaddafis trupper attackera Nalout som ligger strategiskt på toppen av bergskedjan. Men rebellerna hade terrängen på sin sida, säger Massoud Khmaissi. Från utsiktsposter på bergstopparna hade de koll på regimens soldater. Khaddafisidan besköt Nalout, men kom aldrig närmare staden än sex kilometer.
När det avgörande slaget stod i juli fanns Massoud Khmaissi med bland de rebellsoldater som efter tung beskjutning gick in i Gzaya.
– Khaddafis soldater använde invånarna som mänskliga sköldar när de tvingades tillbaka, och de satte eld på många hus, säger han.
Gzaya, med låga gula, gröna, grå och ockrafärgade hus, är i dag en till stora delar förstörd stad.
Vi går in i ett grönt hus som en gång var hem för en av stadens familjer. Möbler och madrasser ligger huller om buller, tv:n är genomborrad av kulhål och fönsterrutor är utslagna. Tydligen har huset också använts av Khaddafisoldaterna. Bland bråten hittar vi en officersmössa, en grön militärrock och lådor som innehållit ammunition. Massoud Khmaissi ser sig omkring.
– Jag önskar att det funnits en annan väg. Men Khaddafi gav inte upp, och hans trupper var så starka. Det fanns inget annat sätt än ett uppror och en militär lösning.
Slaget om Gzaya var ett av de avgörande under kriget. Efter att rebellerna intagit Gzaya kunde de erövra andra städer i området. När slutoffensiven mot Tripoli inleddes var det härifrån som rebellerna söderifrån gick mot huvudstaden.
– Jag är glad över att Gzaya befriades, det var en av rebellernas viktiga segrar, säger Massoud Khmaissi, som före revolutionen var tjänsteman för regeringen.
Rebellernas triumf i Gzaya hade också en personlig betydelse för Massoud. När striderna började flydde hans familj, fru och fem barn, till Tunisien. Efter slaget om Gzaya blev det lugnt i området.
– Nu kunde de resa hem till Nalout inför ramadan, vid den högtiden bör familjen vara samlad, säger Massoud.
Gzayas invånare försvann med regimens soldater och finns nu i Jmil, en Khaddafi-dominerad stad ett 20-tal mil åt nordväst.
– Jag tror att de kommer tillbaka när allt lugnat sig. Och det behöver inte bli några nya spänningar. De tog parti för Khaddafi, men är inte några dåliga människor. Fast de måste acceptera att vi vann.
När Khaddafi försvunnit och en ny regering tagit över räknar Massoud med att gå tillbaka till sitt gamla jobb. Och nu, i segerns ögonblick, innan nya problem tornat upp sig, tror han att libyer som stridit mot varandra kommer att försonas.
– Vi rebeller slogs för frihet, och den kommer vi att försvara. Men båda sidor har förlorat många liv. Alla vet att krig leder till död.