Murhabazi Namegabe från Kongo har kämpat för barns rättigheter sedan han själv var liten. I Stockholm tillkännagavs på tisdagen att flera miljoner barn världen över röstat fram honom till årets mottagare av Världens barns pris för barns rättigheter.
Murhabazi Namegabes engagemang för barns rättigheter väcktes redan när han gick i första klass. Tillsammans med sina skolkamrater hungerstrejkade och demonstrerade han för att föräldrarna skulle välkomna också de fattigaste barnen på middag.
Genom Frivilligorganisationen för barns hälsa, BVES, har han sedan 1989 kämpat för att regeringen i hemlandet ska leva upp till FN:s barnkonvention. Organisationen har under åren befriat fler än 4.500 flickor som utnyttjats sexuellt av väpnade grupper och 4.000 barnsoldater. 60.000 barn har fått ett bättre liv genom BVES olika center och 4.600 ensamma flyktingbarn har tagits hand om.
Murhabazi Namegabe var med på presskonferensen i Stockholm där vinnaren presenterades. Samtidigt hölls ytterligare 24 barnpresskonferenser i Sverige och på hundratals andra platser världen över.
– För mig är det en mycket angenäm överraskning, men också något som stärker mig i det arbete jag länge utfört i Afrika och i Kongo. Och jag tror att det kommer ge mig och mina kollegor, inom organisationen och i hela landet, modet att arbeta hårt för att göra barns rättigheter en verklighet i Kongo, säger Murhabazi Namegabe till DN.se.
Totalt 53.500 skolor i 101 länder är anslutna till priset. Skolorna lär genom programmet 24 miljoner elever om barns rättigheter, demokrati och global vänskap. Barnen får sedan rösta på vem som ska få priset på 100.000 dollar för sina insatser för barnets rättigheter.
Tre kandidater hade valts ut av juryn som består av ett drygt dussin barn och ungdomar som genom sina egna livserfarenheter är experter på barnens rättigheter. De kommer från olika delar av världen, och bland dem finns personer med bakgrunder som barnsoldat, som har utsatts för människohandel och hiv-positiva gatubarn.
De två andra nominerade var Cecilia Flores-Oebanda och Monira Rahman.
Cecilia Flores-Oebanda från Filippinerna jobbar mot barnarbete och människohandel och stöttar flickor som varit sexslavar. Hon växte själv upp i fattigdom och började jobba då hon var fem år gammal. Bland annat sålde hon fisk och letade på soptippen efter saker att sälja. Som 14-åring började hon protestera mot Ferdinand Marcos diktaturregim och tvingades senare fly upp i bergen. Hon levde där med gerillan innan hon tillfångatogs och fängslades. Efter diktatorns fall började hon bygga upp sin organisation i Manila och sedan år 2000 har hon och organisationen Visayan forum hjälpt 60.000 offer för människohandel.
Monira Rahman kämpar för att hjälpa dem som attackerats med frätande syra eller antänts efter att ha fått bensin hälld över sig. Hon jobbade som socialarbetare när hon kom i kontakt med två syraskadade flickor. Efter att ha chockats över hur omfattande problemet var grundade hon Syraöverlevarnas organisation, ASF, tillsammans med en kanadensisk plastikkirurg. Genom organisationens arbete har antalet attacker i hemlandet Bangladesh halverats sedan starten 1999.
Världens barns pris startades i Sverige år 2000 och stöds av bland annat Sida, Svenska Postkodlotteriet, Rädda barnen, Hugo Stenbecks stiftelse och eWork.
På torsdag får vinnaren ta emot priset vid en ceremoni på Gripsholms slott i Mariefred. Drottning Silvia som är prisets första beskyddare kommer då vara med för att tillsammans med barn från 20 länder hedra pristagarna.