Diplomatson, frimurare och samtidigt en iskall och beräknande politisk massmördare. Enligt såväl norska som svenska experter i rättspsykiatri är Anders Breivik inte psykiskt sjuk. Däremot lider han av personlighetsstörning.
Nio års systematisk planering och ändå verkar ingen ha anat vad den tidigare medlemmen i Fremskrittspartiets ungdomsförbund tänkte åstadkomma. Den 32-åriga Anders Breiviks handlande förbryllar såväl terrorexperter som rättspsykiatrisk expertis.
Till skillnad från andra massmord som skett vid skolskjutningar eller självmordsbombningar har Anders Breivik inte tagit sitt liv. Snarare har han planerat att bli gripen för att i domstolen ytterligare få sprida sitt budskap.
I samband med dödsskjutningarna på Utöya har det inte heller varit fråga om någon enskild attack där en anonym folkmassa sprängts till döds. Anders Breivik har skjutit sina offer en och en. Han har inte dragit sig för att ta personlig kontakt, sett ungdomarna i ögonen, tagit farväl eller sagt ”god natt” och sedan metodiskt och kallsinnigt skjutit ihjäl dem.
– Det är fråga om en djävulsk planläggning. Allt har gått hans väg förutom att han missade den tidigare socialdemokratiska statsministern Gro Harlem Brundtland med några timmar. Genomförandet tyder på en mycket målinriktad person som inte varit otillräknelig. Det mesta talar för att det inte är fråga om vad vi i Norge kallar för sinnessjukdom, utan att han kommer att dömas till fängelse, säger Pål Hartvig, seniorforskare på Komptenssentret för rättspsykiatri i Oslo.
Sedan tidigare är det känt att Anders Breivik skrivit det 1 500-sidiga manifestet ”2083 – A European Declaration of Independence”. Här ger han sig själv rollen som Europas och Norges frälsare och utmålar muslimer och marxister som fienden. Vidare säger han sig vara medlem av en tempelriddarorganisation, samt en kristen och beväpnad brittisk orden.
Bombdådet mitt i Oslos regeringskvarter och genomförandet av massmord på framför allt unga socialdemokrater på idylliska UtØya har inte varit en slump, utan har slagit direkt mot Norges politiska som nationella hjärta.
– Mycket tyder på att han är grovt personlighetsstörd, att han har tvångstankar och har gett sig själv en frälsargärning. Han har en narcissistisk störning, det vill säga en självförhärligande övertro på den egna förmågan och sin egen roll, säger Pål Hartvig.
Marianne Kristiansson, verksamhetschef på Rättsmedicinalverket i Huddinge, är inne på samma linje.
– En person som lider av en psykisk sjukdom har inte kapaciteten att dölja det så länge eller genomföra en sådan här aktion. Det är i stället fråga om en gravt avvikande handling från en udda person. Men för att klarlägga vilka drivkrafter som legat bakom hans handlande skulle det behövas mer information, säger Marianne Kristiansson.
– Det kan handla om tvångsmässiga tankar, en fixering. Han har också velat kommunicera ut ett budskap till samhället, säger Marianne Kristiansson.