Då, för ett år sedan, läste Lyssa Davidsson i en tidning att det inte var många i Vellinge som ville ta emot ett flyktingbarn i sitt hem.

– Jag sa till mina barn ”Vad dumt att ingen vill hjälpa till och vad synd att vi inte har plats”. Då sade killarna ”Vi har plats i vårt rum”.

Killarna är de 17-åriga tvillingarna Andreas och Christian. De sitter runt tevebordet med lillasyster Michelle, nio år, storasyster Lena, 18 år, sin nya lillebror Ehsan, 14 år, pappa Olle och mamma Lyssa.

Familjen kände sig illa berörd av de flyktingfientliga stämningar som blossade upp i Vellinge sedan Malmö inrättat ett transitboende för flyktingbarn inom kommunen.

– Det var det som triggade oss att ringa kommunen och erbjuda vårt hem, säger Olle.

Olle och Lyssa Davidsson kallades till Kristianstad för utredningsamtal och de gick på en rad möten för att få veta mer om vad det innebär att ta emot ett flyktingbarn.

Den 13 februari kom Ehsan in i familjen Davidssons liv.

– Han var lite ihopsjunken och såg en inte i ögonen när man kommunicerade med honom, säger Lyssa. Men nu har han rätat på ryggen och möter blicken.

Ehsan talade bara dari så Olle åkte till biblioteket och lånade lexikon.

– I början var det mest teckenspråk. Sedan skrev vi upp svårare saker för att en gång i veckan ringa en tolk på högtalartelefon.

– Vill du ha lite te? frågar Olle plötsligt på dari och Ehsan skrattar förtjust.

I Skanörs skola får Ehsan undervisning i svenska av flera lärare och han har snabbt fått egna vänner.

– Eleverna har varit väldigt välkomnande, säger Lyssa. Jag trodde det skulle finnas en rädsla hos barnen. Men den sociala biten har fungerat jättebra.

Var ni oroliga för vad grannarna skulle säga, med tanke på den invandrarfientliga stämning som finns i Vellinge?

– Jag trodde folk skulle säga ”Behöver vi verkligen fler invandrare här”, säger Lyssa. Men det har varit precis tvärtom. Alla grannar utan undantag säger ”Vad bra att ni gör detta, säg till om vi kan hjälpa till med något”.

– När det gäller invandrare på vår lilla gata bidrar vår familj sedan tidigare med att öka antalet, säger Olle och skrattar stort.

Lyssas föräldrar är från Västindien och hon liksom de fyra barnen är mörkare i hyn.

– Nej, grannarna har varit fantastiska, säger Lyssa. Det är de högljudda som skapat bilden av Vellinge som invandrarfientligt.

– Här finns många företagare som arbetar internationellt, säger Olle. För dem är det inte skrämmande med en annan kultur.

Olle och Lyssa är musiker och har arbetat mycket utomlands. Hon spelar cello i Malmöoperans orkester och han spelar bas i Tivolis symfoniorkester. Lyssa är från Kanada och de träffades i Moskva 1986.

– Så vi är vana vid lite olika kulturer och olika språk, säger Olle. Första gången jag mötte Lyssas mostrar i Kanada tyckte jag att de var enormt högljudda och superaggressiva. Kulturkrocken för Ehsan här i Sverige är väl minst lika stor.

Vad tänkte ni om den upprörda invandrardebatten i Vellinge?

– Vi var beredda på att folk skulle tycka det var dumt av oss att ta emot ett flyktingbarn, säger Olle. Men om det varit våra ungar som varit tvungna att sticka från Sverige och till exempel hamnat i Iran skulle jag vilja att någon tog hand om dem så de inte hamnade på en förläggning utan föräldrar. Och eftersom jag önskar att någon tog hand om mina ungar, är det bara normalt att vi gör samma sak.

Lyssa tycker det är bra ett de egna barnen får uppleva att det svenska välståndet och tryggheten inte är så självklar. Tvillingen Christian håller med.

– Hela konceptet var lite skrämmande i början, säger han. Det var många invanda rutiner man fick bryta. Men nu känns det väldigt berikande att ha Ehsan här, det är som att ha fått en bror till.

Olle och Lyssa vet inte mycket om Ehsans bakgrund.

– Vi vet egentligen bara att han kommer från Ghazniprovinsen sydväst om Kabul och att hans far har dödats, säger Olle.

– Han måste fått en bra uppfostran för han är otroligt artig och omtänksam, säger Lyssa. De här första tre månaderna har fungerat utan några problem. men det har nog varit lite av en smekmånad. Vi är helt inställda på att det kommer att dyka upp problem. Något annat vore konstigt.

Hur länge ska Ehsan stanna hos er?

– Som som vi ser det får han stanna lika länge som våra andra barn, tills han blivit vuxen och flyttar hemifrån.