Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Beslutet som ger eko över hela världen

Facebooks Mark Zuckerberg, Memorials Sveltana Gannusjkina, Wikileaks Beadley Manning och experten på ickevåldsmotstånd Gene Sharp – alla nämns de i samband med Nobels fredspris.
Facebooks Mark Zuckerberg, Memorials Sveltana Gannusjkina, Wikileaks Beadley Manning och experten på ickevåldsmotstånd Gene Sharp – alla nämns de i samband med Nobels fredspris. Foto: AP
Den fängslade amerikanske soldaten Bradley Manning, de frisläppta svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson, kanske Facebookgrundaren Mark Zuckerberg? Eller blir det någon av de ständigt tippade, som 84-årige Gene Sharp eller den ryska människorättsorganisationen Memorial?

Det är beslutet som ger eko över världen. Beslutet fattas av fem personer runt det stora ovala träbordet i sammanträdesrummet på andra våningen på Henrik Ibsens gate 51 i Oslo. När ordföranden i norska Nobelkommittén, Thorbjørn Jagland, klockan elva på fredagsförmiddagen tillkännager vem som belönats med 2012 års fredspris har utnämningen som vanligt föregåtts av stort hemlighetsmakeri.

Sekreteraren Geir Lundestad medger att kommittén får arbeta hårt för att täta eventuella läckor och att diskussioner över mobil­telefon om vem som ska få priset är absolut förbjudet.

DN träffade den 67-årige författaren och professorn i historia, som lett den norska Nobelkommitténs dagliga arbete sedan 1990, på hans arbetsrum häromåret. Väggen bakom hans skrivbord täcks helt av böcker.

– Min fru låter mig inte ha fler böcker i vårt hem, så jag får ta dem hit, berättade samlaren Lundestad.

Ur hyllan plockade han fram sitt favoritlexikon och visade att The Oxford Dictionary kallar Nobels fredspris för världens främsta pris. Det har inte sällan ifrågasatts men samtidigt också påverkat den politiska situationen i länder och förändrat världshistorien. Lech Walesa har ofta påpekat att det som han och Solidaritet åstadkom i Östeuropa aldrig varit möjligt utan fredspriset. Lundestad tycker att det bästa exemplet är Östtimor.

– Jag glömmer aldrig när (Carlos Filipe) Belo och (José) Ramos-Horta nästan okända kom till Oslo och sade att det här kommer att ge oss självständighet. Jag skakade på huvudet och sade att fredspriset inte är någon trollstav som kan trolla bort indoneserna, men så blev det, sade Lundestad, som konstaterar att Kina också tycks ha en mycket stark tro på fredsprisets kraft med tanke på hur regimen reagerade på 2010 års pristagare, dissidenten Liu Xiaobo.

Att många länder misstar sig och tror att pristagaren utses av norska regeringen och inte av kommittén säger sig Lundestad ha viss förståelse för.

Så frågan är om årets val blir lika kontroversiellt eller något mindre dramatiskt som i fjol då Ellen Johnson Sirleaf, Leymah Gbowee and Tawakkol Karman delade priset.

Kommittén har fått in 231 nomineringar, varav 43 organisationer. Martin Schibbye och Johan Persson hör till dessa och de svenska journalisterna finns högt på flera spelbolags oddslistor.

Fast mer talas det som vanligt om den amerikanske professorn Gene Sharp, som anses ha haft stort inflytande på arabvårens revolutioner, den afghanska människorättsaktivisten Sima Simar och organisationen Memorial, som arbetar för mänskliga rättigheter i Ryssland och forna Sovjetstater. Det senare valet skulle i alla fall upplevas som kontroversiellt i Moskva. Ingen från Östeuropa har fått priset sedan Michail Gorbatjov 1990.

De utser fredspristagaren

Thorbjørn Jagland, 62, ordförande i kommittén, tidigare premiärminister.

Kaci Kullman Five, 61, politisk rådgivare och tidigare ordförande i Høyre.

Inger-Marie Ytterhorn, 71, politisk rådgivare till Fremskrittspartiet.

Berit Reiss-Andersen, 58, advokat och tidigare statssekreterare.

Gunnar Stålsett, 77, biskop och tidigare ledare för Senterpartiet. Ersätter sjukskrivna Ågot Valle.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.