Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Björklund: Försvaret av Sverige den viktigaste försvarsuppgiften

– Det behövs ett doktrinskifte i svensk försvarspolitik, säger folkpartiledaren och vice statsministern Jan Björklund.
– Det behövs ett doktrinskifte i svensk försvarspolitik, säger folkpartiledaren och vice statsministern Jan Björklund. Foto: Mats J Larsson

Händelserna i Ukraina innebär ett doktrinskifte för svensk försvarspolitik. Det sade vice statsminister Jan Björklund (FP) till riksdagsjournalister på tisdagen.

– Det krävs ett doktrinskifte. Vi måste återigen säga att det är försvaret av Sverige som är huvuduppgiften för svenskt försvar, anser han.

Därmed går han betydligt längre än vad försvarsminister Karin Enström (M) och statsminister Fredrik Reinfeldt (M) säger om höjda försvarsanslag i tisdagens DN.

– De internationella insatserna är viktiga, men de får ändå ske som en avkastning av det nationella försvaret. Försvaret måste organiseras i första hand för att försvara Sverige, säger Jan Björklund till DN.

Han vill inte återinföra värnplikten i sin gamla form, men anser ändå fler svenska soldater ska kunna stå till förfogande som komplement till dagens yrkesförsvar med åtta bataljoner.

– Vi behöver ha ett systemet där vi kan kalla in förband för att kunna växa i styrka och där använder man värnpliktslagen för att kalla in de soldaterna. Det bygger ytterst på en frivillig rekrytering. Men har man väl sökt in och jobbat några år så ingår man i reserven. Mer i närtid kan vi bygga upp reserven av de många värnpliktiga som utbildades för några år sedan, säger Björklund.

Det är Östersjön som bör stå i centrum. Det Ryssland i dag gör i Ukraina kan lika väl ske i de baltiska staterna och då blir Gotland centralt, anser Björklund.

– Det var ett stort misstag av Persson-regeringen att lägga ned all försvarsförmåga på Gotland, tycker han.

Vad är du rädd ska hända på Gotland till exempel?

 – Det finns inget omedelbart hot, men vi måste se att de argument som anfördes för inmarschen i Georgien och som använts för ockupationen på Krim är exakt de argument man också skulle kunna använda för en insats i Baltikum. Det är i det sammanhanget som Östersjön blir en väldigt viktig militär arena. Stora delar av Östersjön tillhör Sverige och vi har den stora plattformen med hamnar och flygplatser mitt i Östersjön som blir militärt het i ett sådant läge. Där bör vi ha närvaro från början.

Det är många borgerliga politiker som har varnat för det här ganska lång tid, men ni i regeringen har inte lyssnat.

– Jag är ju en av de som har varnat, men det är för få som har lyssnat, det är korrekt. Jag tog upp detta redan 2009 att vi borde ha militär närvaro på Gotland. Då fick jag inte igenom det. Jag hoppas att lyhördheten är större i dag.

Många menar att det är finansminister Anders Borg som styrt det här och sagt nej till ökade försvarsanslag som många krävt. Vad säger du om den beskrivningen?

– Vi är gemensamt ansvariga. Från Folkpartiets del har vi velat se en annan inriktning på försvarspolitiken, men vi har inte fått tillräckligt stöd för det.

Jan Björklund tycker sig nu se "ett delvis nytt tonläge" från Moderaterna med de uttalanden som gjorts av bland andra statsminister Fredrik Reinfeldt efter den ryska invasionen av Krimhalvön.

Han anser att händelserna påskyndar behovet för Sverige att gå med i den västliga försvarsalliansen Nato, men konstaterar att det inte finns ett stöd av partierna i riksdagen för det. Däremot tror han effekten av det ryska agerandet kan bli att fler länder i det ryska närområdet vill bli Nato-medlemmar.

Om Finland skulle gå med vore det naturligt att Sverige gick med samtidigt, anser han.

Jan Björklunds utspel om en ny inriktning för försvaret får positivt gensvar från Socialdemokraterna.

– Vi vill göra en bred politisk uppgörelse och jag kan bara konstatera att Folkpartiet lägger en del förslag som stämmer med våra intentioner, säger Peter Hultkvist (S).

Folkpartiledaren Björklund sade på tisdagsmorgonen att han vill se ett "doktrinskifte" där den nya tyngdpunkten ligger på försvaret av svenskt territorium och inte på internationella insatser. Peter Hultqvist (S), ordförande i riksdagens försvarsutskott, håller med.

– Den nationella dimensionen måste vara grunden för försvarsmakten, säger Hultqvist.
Han ser en rad förstärkningar som krävs om Sverige ska klara en högre ambitionsnivå för försvaret av landets gränser.

– Ubåtsvapnet måste säkras för framtiden, luftvärnets förmåga måste förbättras och personalförsörjningen stärkas, säger Hultqvist.

Han vill liksom Björklund också se en upprustning på Gotland.

Men det var ju en socialdemokratisk regering som beslutade om de militära neddragningarna där?

– Jag tänker inte värdera hur man resonerade då. Vi ska inte heller återupprätta det som fanns på Gotland en gång i tiden, vi måste hitta former som passar för dagen, säger Hultqvist.

Folkpartiledaren vill se en höjning av försvarsanslagen i "miljardstorlek". Peter Hultqvist öppnar också för mer pengar men vill inte ange nivån.

– Om vi ska klara oss i framtiden är det klart att tillskott kommer att behövas men det är alldeles för tidigt att diskutera belopp. Vi vill göra en bred politisk uppgörelse och sedan får vi ta gemensamt ansvar för ekonomin.

Peter Hultqvist ser förutsättningar att komma överens med åtminstone Folkpartiet.

– Jag kan bara konstatera att Folkpartiet lägger en del förslag som stämmer med våra intentioner, säger Hultkvist.

Utrikesminister Carl Bildt (M) ville efter en interpellationsdebatt i riksdagen på tisdagseftermiddagen inte dra inte dra samma slutsats som Jan Björklund om behovet av en återmilitarisering av Gotland.

– Vi ska tänka efter vad det leder till för slutsatser, säger han till DN.

Är det förhastat att säga så?

– Det skulle jag inte säga. Men jag tycker att vi ska tänka igenom det noggrant.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.