Bönder i Burma riskerar att hamna i en skuldfälla på grund av biståndet från landets regim. Det menar Svenska Burmakommittén. Biståndet från regimen ges ofta i form av lån.
Med en kraft på 250 kilometer i timmen rammade cyklonen Nargis Burmas sydkust den 2 maj i år. Nästan alla hus på landsbygderna längs kusten förstördes och det kraftigt regnet orsakade enorma översvämningar. 138 000 människor uppges ha omkommit i katastrofen och 2,4 miljoner är drabbade enligt FN.
Förra veckan tilläts lokala journalister besöka katastrofområdet för första gångens sedan katastrofen. De visades runt i de hårdast drabbade delarna av Irrawaddy-deltat och fick av tjänstemän på platsen höra att biståndet som regimen förmedlade egentligen var lån som måste betalas tillbaka, skriver AFP.
- Om allting är gratis är det inte värt mycket. Men om de måste betala tillbaka gör de sitt bästa för att lyckas, säger en av tjänstemännen, enligt AFP.
Karin Strandås, ordförande för Svenska Burmakommittén, säger att de också fått information om att mycket av biståndet från militärjuntan sker i form av lån. Det ska däremot inte handla om något internationellt bistånd.
Problemet är att de internationella hjälporganisationerna ännu tre månader efter katastrofen inte fått tillträdde till alla de drabbade områdena. Thomas Söderman, biträdande chef för internationella avdelningen på svenska Röda korset, säger att organisationen bara nått fram till drygt 1,3 miljoner av de drabbade.
- För de bönder som inte får tillgång till det internationella biståndet finns det inga andra alternativ än att försätta sig i en skuldfälla. Bönderna har väldigt svårt att betala tillbaka det här och det rör sig inte om några storbönder, utan folk som lever på marginalerna även under normala förutsättningar, säger Karin Strandås.
Tidigare cirkulerade det rapporter om att militärjuntan sålt internationellt bistånd i form av förnödenheter till de behövande.
- Det finns många inom demokratirörelsen som gör bedömningen att militären har tjänat otroligt mycket på den här katastrofen, även genom att man har utnyttjat den politiskt och trycket mot juntan därmed har släppt, säger Karin Strandås.
De lokala tjänstemännen i deltat menar att bönderna är redo att klara sig utan bistånd. Men varken FN eller Röda korset är av samma åsikt. Stora delar av jorden går ännu inte att odla på och det stora antalet döda innebär att det inte finns tillräckligt med bönder för att bruka marken.
- Vi anser att Burma fortfarande tre månader efter cyklonen befinner sig i katastroffasen. Det är mycket kvar att göra innan vi kan påbörja återbyggnadsfasen, säger Thomas Söderman.