På onsdag ska BP:s styrelseordförande Carl-Henric Svanberg träffa Barack Obama. Presidenten, som på måndagen inledde sitt fjärde besök på Golfkusten sedan krisen startade, sade att han hoppades att han inom kort skulle ha en överenskommelse med oljebolaget BP om en deponeringsfond för att ersätta dem som drabbas av oljeutsläppet.
– Min förhoppning är att när jag och styrelseordföranden träffas på onsdag så har processen nått så långt att en struktur för förfarandet då faktiskt kan vara på plats.
På tisdagen inleder den amerikanska kongress utskottsförhör om oljekatastrofen. Två av Demokraternas kongressmän, Henry Waxman och Bart Stupak, publicerade inför utfrågningarna ett brev till BP-chefen Tony Hayward där de går till storms mot oljejättens agerande.
"Det förefaller som om BP upprepade gånger valde riskfyllda procedurer i syfta att minska kostnaderna och spara tid, och gjorde minsta möjliga för att begränsa den ökade risken", heter det i brevet.
Hayward ska frågas ut på torsdag.
I takt med att trycket på BP ökar sjunker aktiekursen. På New York-börden sjönk BP:s USA-listade aktie med 9,7 procent på måndagen. I London sjönk kursen med 9,3 procent.
Oljeläckan i Mexikanska golfen bedöms nu som USA:s värsta miljökatastrof någonsin. Hittills har kostnaderna för BP, enligt ett pressmeddelande från företaget, uppgått till cirka 1,6 miljarder dollar, motsvarande ungefär 13 miljarder kronor.
Enligt bolaget är det för tidigt att uppskatta de slutliga kostnaderna relaterade till oljekatastrofen.
President Obama lovade på måndagen att, som han uttryckte det, skydda de boende i de oljedrabbade områdena i Mexikanska golfen — och deras livsföring.
– Man har en känsla av att denna katastrof inte bara hotar våra fiskare och våra räk- och ostronfiskare, och att den inte bara påverkar våra potentiellt oskattbara myrar, våtmarker, flodmynningar och vatten; som allt är en del av det som gör Golfen så speciell, sade Obama.
Efter att ha träffat myndighetspersoner i Alabama och i Mississippi, sade Obama också att hans administration var fast besluten "att göra allt som står i vår makt för att skydda sättet att leva runt Golfen så att det finns kvar för våra barn, våra barnbarn och våra barnbarnsbarn".
– Vid mötet måste Carl-Henric Svanberg visa att BP har gjort och kommer att göra allt som står i deras makt för att minimera skadorna, säger Rolf Dotevall, professor i handelsrätt vid Göteborgs universitet, till TT.
– Det är svåra rättsliga processer som väntar. Från bolagets sida måste man visa beredvillighet att ställa i ordning och ersätta dem som råkat illa ut.
Dotevall poängterar att det är viktigt för BP att visa att man hade ett kontroll- och rapporteringssystem på plats med syfte att stoppa borrningar om det dök upp röda flaggor.
– Det var ju ett så riskfyllt projekt.
Vad kan komma att ske med BP:s styrelse?
– Jag kan inte det amerikanska rättssystemet i detalj, men de personligen riskerar att bli straffrättsligt och skadeståndsrättsligt ansvariga för ett eventuellt bristande tillsynssystem. Men i Svanbergs fall får man ta i beaktande att han suttit kort tid i ledningen.