Världen

Bräcklig överenskommelse i flyktingfrågan

01:17. De 28 EU-ledarna enades under natten till fredagen om en gemensam position i förhandlingarna med Turkiet om hur strömmen av flyktingar till Grekland ska stoppas. Samtidigt är Sverige redo att hjälpa Grekland genomföra flyktingplanen.

Bryssel. EU:s ledare enades efter midnatt om innehållet i ett migrationsavtal med Turkiet. Cypern fick igenom kravet att EU inte ska ge konkreta löften när det gäller förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap och det är inte säkert att Turkiet accepterar EU:s nya villkor.

Efter nio timmars förhandlingar lyckades EU:s 28 medlemsländer efter midnatt komma överens om vad de anser att ett migrationsavtal med Turkiet ska innehålla.
Inga detaljer är offentliga, men statsminister Stefan Löfven är nöjd med uppgörelsen.

– Vi måste få stopp på den oreglerade migrationen och de farliga flyktvägarna, sade Stefan Löfven under en presskonferens under natten.

Cyperns hot om veto när det gäller löftet att öppna fem nya så kallade kapitel i Turkiets medlemskapsförhandlingar med EU tycks ha lett till resultat.

Enligt uppgifter till DN har Cypern fått igenom skrivningar som är betydlig vagare än tidigare. Det heter inte längre att nya kapitel ska öppnas.

Men frågan är om Turkiet går med på avtalet om inte EU ger konkreta löften när det gäller medlemskapsförhandlingarna.

Samtalen med Turkiets premiärminister Ahmed Davutoglu ska inledas nu på morgonen och målsättningen är att nå en slutlig överenskommelse senare under fredagen.

– Det är tufft och det är komplext, men ambitionen från alla EU-länder är att komma överens och jag är säker på att Turkiet har samma ambition. Men vi vet inget förrän det här är klart, sade Stefan Löfven vid nattens presskonferens.

Statsministern hävdade också att överenskommelsen mellan EU:s 28 stats- och regeringschefer innebär att avtalet med Turkiet kommer att respektera asylrätten.

– Vi har klargjort ett antal punkter. Det är internationell och europeisk rätt som ska gälla och individen ska ha möjlighet att få sin sak prövad.

Enligt de uppgifter som cirkulerade under torsdagskvällen blir det därför ett komplicerat avtal.

Foto: För att bemöta kritiken mot att EU skickar tillbaka flyktingar till Turkiet, ett land som inte tillämpar FN:s flyktingkonvention fullt ut, ska det till exempel byggas upp ett delvis helt nytt system för asylprövning i Grekland.

– Många svåra logistiska frågor återstår och Grekland måste få mycket hjälp. Det behövs till exempel kanske 1500 poliser och allt detta måste lösas så snabbt som möjligt, sade Stefan Löfven under nattens presskonferens.

Sverige är berett att bistå Grekland för att landet ska klara att genomföra EU:s flyktingplan.

– Det är personella resurser, men det kan också handla om fartyg och flygplan, sade statsministern.

Men efter en snabb prövning i Grekland ska flertalet flyktingar skickas tillbaka till Turkiet. Det gäller också syriska flyktingar.

EU-ledarna hoppas därmed att överenskommelsen helt ska stoppa flyktingströmmen till Grekland och att det i stället skapas något som anses kunna bli början på lagliga vägar för syriska flyktingar till EU.

För varje syrisk asylsökande som skickas tillbaka till Turkiet ska EU nämligen ta tillbaka en annan syrisk flykting från de turkiska lägren.

Hur detta helt nya system för vidarebosättning av syriska flyktingar i EU ska fungera är oklart.

Det förslag som diskuterades på torsdagskvällen gick ut på att sammanlagt 72.000 platser kan erbjudas direkt, varav 54.000 kommer från EU:s system för omfördelning av flyktingar.
Den inte obetydliga haken är emellertid att EU:s omfördelningssystem inte fungerar och att de ”lediga” 54.000 asylplatserna bara finns på papper, inte i verkligheten.

Frågan är också vad Turkiet, ett land som tagit emot nästan tre miljoner flyktingar från Syrien, anser om detta erbjudande från EU.

Foto i text: Thierry Charlier/AFP


Frågorna som måste lösas

En lång rad praktiska och rättsliga frågor måste lösas om EU och Turkiet ska komma överens om ett nytt migrationsavtal.

  1. Evakuering. Det nya systemet gäller inte flyktingar som redan finns i Grekland. Dessa ska därför först evakueras, men den delen av förslaget säger Grekland nej till.
  2. Snabb asylprövning. Sedan ska Grekland bygga upp ett helt nytt system för snabb asylprövning.
  3. Avvisning. Efter prövning om flyktingarna kan skickas tillbaka till Turkiet, vilket kommer att gälla flertalet, ska de skeppas tillbaka till Turkiet.
  4. Vidarebosättning. För varje syrisk flykting som skickas tillbaka till Turkiet ska sedan EU ta tillbaka en syrisk flykting från turkiska läger.
  5. Omfördelning i EU. Var dessa syriska flyktingar ska bo är oklart.