Dödstalet efter de katastrofala lerskreden och översvämningarna i Brasilien stiger i takt med att avskurna platser nås. Räddningsarbetare arbetar för hand bland husresterna i lerhavet.
Serrana, en vanligtvis underskön trakt med dramatiska berg utanför Rio de Janeiro, förvandlades på några ögonblick i onsdags till ett inferno. Där begravde lermassorna hela bostadsområden; och hela familjer har omkommit.
– Du kan inte ana hur svårt det är att se kropparna efter så många barn. Det är fasansfullt, berättar en räddningsarbetare i Teresopolis, en av de värst drabbade städerna.
President Dilma Rousseff, som besökt katastrofområdet, beskrev scenerna som "chockerande". Många hem har fallit ihop som korthus och enligt Rousseff har bristen på en fullvärdig bostadspolitik bidragit till katastrofens omfång: husbyggande i högriskområden är "regel snarare än undantag i Brasilien".
Rousseff lovade ett "starkt agerande" från regeringen, som redan anslagit motsvarande över tre miljarder kronor för den första katastrofinsatsen.
Över 13.500 personer har blivit hemlösa och minst 532 personer har dött. Räddningsarbetare har ännu inte kunnat nå vissa byar som är helt avskurna från omgivningen sedan leran och vattnet dränkt vägar och broar. Därför befaras att dödstalen kan komma att stiga ytterligare.
– Det finns fortfarande många begravda kroppar, sade Rubens Placido, brandman i svårt drabbade Novo Friburgo.
Polisstationer och kyrkor har fått tjäna som tillfälliga bårhus i Teresopolis, och runtom i staden letar anhöriga desperat efter nära och kära.
– Jag kan inte gå in. Jag har inte mod att göra det, säger Ana Maria, en av dem som samlats utanför ett bårhus där foton av de döda radats upp.
På ett gymnasium i staden har hundratals hemlösa fått tillfälligt husrum. Några är i chock, andra även fysiskt skadade. 59-årige Joao de Limas förtvivlan är skriven i hans ansikte.
– Jag förlorade mina fyra döttrar; allt jag hade, säger han knappt hörbart och kramar försiktigt en docka.