Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

”Breivik var en ögonöppnare”

Medan röken fortfarande vällde ut från regeringskvarteret på Akersgata i centrala Oslo och panikslagna ungdomar mördades på Utøya pekade många finger mot al-Qaida och islamister.

– Vi var programmerade att uppfatta saken på det sättet. Det blev också en väldigt stark känslomässig reaktion när det visade sig att så inte var fallet, säger Jan Hjärpe, religionshistoriker i islamologi vid Lunds universitet, till DN.se.

Han var en av dem som inledningsvis trodde att islamister låg bakom dåden.

– Jag tog för givet att det var så, vilket jag inte borde ha gjort eftersom jag vet att statistiskt sett är de flesta attentat i Europa inte islamistiska. Den typen av våld förekommer mest i muslimvärlden. Jag hade inte räknat med att jag var ”sådan”. Men det säger något om vår varseblivningsmekanism.

När ljudet av explosionen dånade ut genom huvudstaden var det första gången sedan andra världskriget som Norge drabbats av ett större attentat. Tankarna hos många journalister och experter i norska, svenska och internationella medier tycks omedelbart ha gått till al-Qaida. Det är inte så konstigt, menar Jan Hjärpe.

– Det muslimska jihadistiska våldet under de gångna åren har varit väldigt spektakulärt och fått mycket uppmärksamhet. Det höger- och vänsterextremistiska våldet däremot hade inte fått lika mycket uppmärksamhet, och var heller inte lika spektakulärt.

De snabba – och felaktiga – slutsatserna bottnar i människans behov av att sätta skeenden  i ett sammanhang.

– Det är väldigt svårt att upptäcka nya företeelser. Spontant uppfattar vi händelser som en upprepning av något som redan tidigare skett, vilket det så klart aldrig är, säger Jan Hjärpe.

Att så många omedelbart drog slutsatsen att det rörde sig ett islamistiskt dåd syntes tydligt i tidningar dagen efter attacken. Flertalet svenska tidningar ägnade sin första sida åt dåden i Norge. Vid 23.30-tiden hade norsk polis kommit med beskedet att den gripne misstänkte var en 32-årig ”etnisk norsk”, men då hade många redan dragit sina slutsatser. Men då var det redan för sent – de flesta tidningar hade hunnit gå tryck.

I en Aftonbladet-krönika spekulerade Wolfgang Hansson (som var på plats i New York den 11 september 2001) att ”ytligt sett bär det prägeln av ett islamistiskt dåd”. SvD toppade förstasidan med ”al-Qaidas kännemärke är att slå till mot flera mål samtidigt”. DN:s analys på nyhetssidor konstaterade att terrorattentat inte borde komma som någon överraskning i ett Norge som ingår i Nato, har säkerhetsstyrkor i Afghanistan och som redan gripit två al-Qaida-terrorister på egen mark.

– Det fanns krokar att hänga upp misstanken om extremt islamistiskt våld. Norge har varit i centrum i samband med andra händelser, till exempel fallet med Jyllandsposten, säger islamologen Jan Hjärpe.

Vissa utländska tidningar tog saken ännu längre. Engelska The Sun täckte sin första sida med orden ”Al-Qaida-massaker, Norges 9/11” och konstaterade att polisen befarade att islamistiska fanatiker ville döda Norges premiärminister, samt att den blonda, blåögda gärningsmannen kunde vara en norrman som konverterat till islam.

Så var det inte. Anders Behring Breivik visade sig vara en kristen terrorist.

– Det var en lättnad på sätt och vis, mitt i tragedien. Jag har följt med på nätet, tittat på islamofobiska sajter och läst deras propaganda. Och nu fick vi se hur det såg ut i verkligheten, säger Jan Hjärpe.

Breivik kommer också att påverka vår reaktion nästa gång västvärldens skakas av ett större attentat, tror han:

– Det sker en långsam förändring av vår syn på världen. Genom Breiviks dåd har vi redan ändrat mönster: det är inte lika självklart att det är islamister eller ETA (baskisk terrororganisation, red.anm) som ligger bakom terrordåd. De som är övertygade islamofober tolkar Breiviks gärningar som ett bevis på att det är motsättningar mellan olika kulturer, utan att nödvändigtvis göra hjälte av honom. De hårdföra ändrar inte åsikter. Men för den stora massan var Breivik en ögonöppnare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.