Brittiska kodknäckare ska försöka dechiffrera det kodade meddelande från andra världskriget som påträffats på en död brevduva. ”Det var svinkallt hemma och jag skulle renovera den öppna spisen – det var då jag hittade fågeln och meddelandet”, säger David Martin, 74, till DN.se.
Av brevduvan – en trotjänare i hennes majestäts hemliga tjänst – återstod bara skelettdelar.
– På en klo satt en röd cylinder som visade sig innehålla ett kodat meddelande, säger David Martin.
Han visade sitt fynd för sin granne, en före detta hemlig agent vid Storbritanniens underrättelsetjänst.
– När jag visade honom fågeln och det kodade meddelandet blev han likblek och rådde oss att vara försiktiga.
Nu jobbar signalspanare på Storbritanniens motsvarighet till Försvarets radioanstalt, Government Communications Headquarters, på att lösa koden. De fick tillgång till meddelandet i början av oktober. Men det var redan 1982 som David Martin hittade brevduvan.
Han lämnade den till ett museum.
– De återkom till mig först nyligen och sade att meddelandet var unikt. Det är det enda kodade som skickats med en brevduva som man känner till, säger David Martin till DN.se.
Papperet som meddelandet var skrivet på låg i en röd behållare och var i "perfekt skick", enligt Martin. Meddelandet består av 27 snuttar kod. Varje snutt består av en kombination av fem bokstäver, till exempel "AOAKN" som den första delen lyder. Meddelandet ser ut att avslutas med siffrorna 1525/6. Det sändes till "X02" klockan 16.25.
Destinationen X02 tros vara bombkommandot vid det brittiska flygvapnets högkvarter, RAF High Wycombe. Meddelandet tros ha skickats av någon som tjänstgjorde i flygvapnet. Skälet är att "sergeant" stavats med "j" – "serjant". Så stavades ordet nämligen i flygvapnet, medan armén stavade med "g".
Under andra värlskriget användes 250 000 brevduvor för att transportera meddelande bakom fiendens linjer. Från bombflygplan släpptes duvorna ut över territorium som ockuperats av nazisterna. De plockades upp av motståndsrörelsen som skickade hemliga meddelande tillbaka till Storbritannien.
När DN.se via telefon talar med David Martin ringer det på hans dörr. Journalister från ett brittiskt tv-bolag vill intervjua honom.
– Sedan lokaltidningen skrev om brevduvan har jag inte haft en lugn stund, säger han.