Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

”Brexit en midsommarnattsmardröm för svenska regeringen”

Sveriges position i EU kan försvagas utan Storbritannien.
Sveriges position i EU kan försvagas utan Storbritannien. Foto: AFP/POOL

Sveriges position i EU försämras utan samarbetspartnern Storbritannien. Och en uppslitande diskussion om EU-medlemskapet kan ta fart igen.

– Det blir en midsommarafton när blommorna slokar, sade EU-minister Ann Linde från Luxemburg i Sveriges Radio tidigt i morse.

I EU har Storbritannien varit en nära allierad till Sverige. Båda länderna står utanför eurosamarbetet, tror på frihandel och bromsar utvecklingen mot en allt mer överstatlig union.

Dessutom är Storbritannien ett viktigt land för svensk handel och turism. Mörkertalet är stort, men mellan 50.000 och 70.000 svenskar beräknas bo i Storbritannien. Den som tillbringar en dag i London har goda möjligheter att höra svenska röster på tunnelbanan.

En stor fråga för den svenska regeringen är att reda ut hur de framtida handelsförbindelserna kan se ut. Sverige är beroende av goda villkor. Samtidigt kan förhandlingarna mellan Bryssel och London inte leda till ett alltför generöst avtal. I onsdagens DN konstaterade statsminister Stefan Löfven (S) att det blir en balansgång: Det får inte bli lukrativt och lönsamt att driva krav på utträde, utan det måste finnas en skillnad på att vara medlem och att inte vara det. Annars undermineras stadgan i EU.

Men Brexit väcker också svåra frågor om det svenska medlemskapet.

I Sverige avgjordes frågan om ja eller nej till EU formellt med folkomröstningen i november 1994. Men skepsisen mot medlemskapet levde kvar i stora delar av befolkningen under många år, med en betydande splittring mellan stad och land.

Det var först för ungefär tio år sedan som debatten om Europasamarbetet började röra sig bortom ja och nej. Miljöpartiet övergav sitt krav på EU-utträde så sent som 2008. Under de senaste åren har EU-medlemskapet accepterats av stora delar av befolkningen. En majoritet är för status quo, men det finns inget starkt stöd för fördjupad integration.

Det återstå att se hur opinionen påverkas av Brexit. Politiskt är frågan om att folkomrösta på nytt så gott som död. Varken regeringen eller den borgerliga alliansen vill ha en ny debatt om själva medlemskapet. För det första för att de sätter värde på Europasamarbetet och för det andra för att de på inga villkor vill ha tillbaka debatten i sina partier.

I Socialdemokraterna skapade synen på EU djupa sprickor under 90-talet och början av 00-talet.  Stefan Löfven är en stark anhängare av Europasamarbetet. 

Moderaterna omfamnade Europasamarbetet med Bildtgenerationen, och hade under många år enklare att tygla enskilda interna kritiker. Men den nuvarande partiledaren Anna Kinberg Batra har stark anledning att med stor vaksamhet följa konvulsionerna i det brittiska Torypartiet, där David Camerons pragmatiska konservatism nu åkt på ett stort bakslag i kampen mot mer nationalistiska och värderingsstyrda strömningar.

Men EU-motståndarna i Sverige kommer inte att ha en gemensam midsommarfest för att fira Brexit. De kan inte ens tänka sig att sitta vid samma bord. Nej till EU kallar sig partipolitiskt obundet som organisation men välkomnar inte sverigedemokrater och traditionella EU-kritiker vill inte ha något samröre med den invandringskritiska högerpopulismen. Vänsterpartiet vill omförhandla villkoren för medlemskapet, men har varit skarpt kritiskt till den brittiska folkomröstningskampanjen. ”Obehaglig och rasistisk”, var EU-parlamentarikern Malin Björks omdöme i DN i helgen.

Så även om Storbritanniens sorti från den europeiska unionen stärker EU-kritikerna i Sverige, blir det omöjligt för dem att göra en gemensam offensiv i kraven på att lämna eller inleda förhandlingar med Bryssel.

För Sverigedemokraterna är valresultatet i Storbritannien ändå ännu en triumf. SD vill omförhandla villkoren för det svenska medlemskapet och ha en ny folkomröstning i Sverige. Partirepresentanter har varit på plats i Storbritannien och följt Ukips framgångsrika kampanj. Det kan låta motsägelsefullt men just nu har få partier lika stor anledning att känna samhörighet med Europa som just Sverigedemokraterna. Nationalismen är en växande internationell rörelse.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.