Burmesiska juntan utlovar val

Löftet om folkomröstning och kommande flerpartival gavs i en kommuniké som sändes ut i de statligt kontrollerade tv- och radiokanalerna. Militärjuntan kallar utspelet för en "roadmap to democracy" - en plan för fred och demokrati. "Det är lämpligt att byta den militära administrationen mot ett demokratiskt och civilt styrt system" hette det bland annat i kommunikén.

Den nya författningen har arbetats fram efter flera års förhandlingar mellan representanter för oppositionen och olika minoritetsgrupper. Demokratirörelsens National League for Democracy - NLD- som leds av nobelpristagaren Aung San Suu Kyi har dock inte deltagit i samtalen och exilburmeser avfärdar författningens innehåll.

- Den är utformad så att den garanterar att militären fortsätter att ha makten över landet även om det övergår till ett civilt styre.

Även om det formellt skulle bli demokrati så har militären enligt författningen möjlighet att när som helst genomföra en militärkupp, säger Aye Chan Naing, chefredaktör för den oslobaserade radiostationen DVB - Democratic Voice of Burma.

Författningen ska enligt uppgift vara formulerad på ett sådant sätt att Aung San Suu Kyi aldrig har någon möjlighet att bli landets ledare.

- Författningen är ett spel för gallerierna. Den är ensidigt konstruerad och kommer snarare att leda till fortsatt diktatur, menar Aye Chan Naing.

Trots den dystra tolkningen av militärjuntans utspel ser han ändå en möjlighet till demokratisk utveckling i Burma - med Kinas goda minne.

- De lägger inte veto mot sanktioner i FN längre och vi vet att det förekommer samtal där militärjuntan pressas av representanter för den kinesiska regeringen. Det i kombination med press från länder som Indien och Ryssland kan leda framåt, säger Aye Chan Naing.

Burma har varit styrt av militären sedan 1962. Senaste gången det hölls allmänna val i Burma var 1990 då Aung San Suu Kyis parti NLD segrade överlägset. Militärjuntan godkände dock inte valresultatet och vägrade lämna ifrån sig makten. Aung San Suu Kyi har suttit i husarrest större delen av tiden sedan dess.

1988 dödades tusentals människor av militären när de demonstrerade mot regimen. I augusti och september förra året hölls stora demonstrationer med tiotusentals deltagare mot juntan. Militären slog dock ned protesterna och officiellt dödades 31 människor - en siffra som enligt oppositionen är kraftigt underskattad.

Många studenter och munkar som deltog i upproret sitter fortfarande fängslade, enligt rapporter inifrån Burma till radiokanalen DVB.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut