Det är ingen brist på pampiga monument i centrala Washington. De flesta av dem är kopplade till krig och förödelse. Från den marmorstela Abraham Lincoln, äreminnet över mannen som förde nationen ur ett blodigt inbördeskrig, till de blanksvarta granitmurar som hedrar de över 58.000 amerikanska soldater som stupade i Vietnamkriget.

Men om två år kommer krigsminnena att få sällskap av ett monument över en varmt kristen ickevåldsförespråkare, tillika den förste svarte amerikan som hyllas på detta sätt.

Det handlar naturligtvis om Martin Luther King, medborgarrättskämpen som föll för en mördares kula i april 1968, men som innan dess skrev in sig i den amerikanska nutidshistorien.

Monumentet ska stå helt nära Lincolnmonumentet, den plats där han 1963 höll sitt berömda "I have a dream"-tal inför hundratusentals åhörare.

Redan 1996 godkände den dåvarande presidenten Bill Clinton planerna på monumentet. Men på grund av frågetecken kring finansieringen - kostnaden beräknas till cirka 100 miljoner dollar - har det legat i malpåse. Nu har emellertid en fristående stiftelse lyckats ragga pengar från diverse storföretag och planerna kan sättas i verket.

Det blir en installation som ska illustrera en ofta återgiven passus i Kings klassiska tal: att "hugga ut en sten av hopp ur förtvivlans berg". Besökarna passerar genom ett stort stenblock till hoppets sten, där fredspastorn är avbildad i relief.

Himlen var blygrå och bistra vindbyar jagade fram längs parkstråket The Mall då en synbart frusen expresident Bill Clinton på måndagsmorgonen tillkännagav att bygget av monumentet nu kunde starta.

Litet senare äntrade den nuvarande presidenten George W Bush scenen. Han höll inget "drömtal" om rättvisa och jämlikhet, men talade nog så uppskattande och inspirerat om såväl sin företrädare Clinton som Martin Luther King.

Nog värmde det i huvudstadens höstkyla.