NEW YORK.
USA:s utrikesminister Hillary Clinton flyger in i ett getingbo av motsättningar och förväntningar när hon nu kommer till Mellanöstern för att ta sig an konflikten mellan Israel och palestinierna. Hon kan inte räkna med några snabba diplomatiska framgångar.
President Barack Obama har, sedan han tog över Vita huset, lovat att ge hög prioritet åt arbetet med att få ett slut på den israelisk–palestinska konflikten. Men USA har under decennier försökt få i gång en fredsprocess och vägen är kantad av tidigare misslyckanden.
Obamas företrädare George W Bush bedömde situationen som så hopplös att han mer eller mindre ignorerade frågan. När han mot sluten av sin presidenttid ändå gjorde ett försök att dra i gång ett fredsinitiativ kollapsade vad som kallats Annapolisprocessen nästan omedelbart.
För Hillary Clinton kan det litegrann handla om att fortsätta på det spår som lades av maken Bill Clinton. Han ägnade betydande energi åt konflikten under de sista månaderna som president men fick se hur de förhoppningar som väckts kraschade brutalt just innan han lämnade Vita huset i början av 2001.
Vid sin sida har Hillary Clinton den erfarne förre senatorn George Mitchell som på Bill Clintons uppdrag år 2000 ledde en kommission som i en rapport betonade vikten av förtroendeskapande åtgärder, som att Israel måste stoppa expansionen av nya bosättningar på de ockuperade områdena och att palestinierna gör mer för att hindra terrorism.
Men mycket har ändrats sedan dess. I dag spelar Iran en betydligt mer aktiv roll som sponsor av Hamas på Gazaremsan och av Hizbollah i Libanon. President Obama har ställt i utsikt samtal med Iran, och även Syrien, som en del i en bred diplomatisk offensiv för Mellanösternregionen som även inkluderar det iranska kärnvapenhotet. Men mer konkreta idéer har ännu inte presenterats.
Det är också oklart om det finns en beredskap att inkludera Hamas, som har det politiska styret över Gaza men vägrar acceptera Israels existens och av USA är stämplat som en islamisk terrorgrupp.
Några kontakter med Hamas är inte inplanerade under Hillary Clintons besök och USA:s kommande agerande kan kompliceras om de pågående samtalen mellan mer moderata Fatah på Västbanken och Hamas resulterar i en enhetsregering. Problemet understryks redan när humanitär hjälp diskuteras. För att säkra vapenvilan i Gaza avser Clinton att på måndagen tillkännage USA-bistånd på 900 miljoner dollar.
Det är betydligt mindre än vad palestinierna begärt och pengarna kommer med villkor att stöd inte kan administreras av Hamas.
När Clinton på tisdagen fortsätter till Israel riskerar diplomatiska framgångar att försvåras av landets politiska splittring. Med Benjamin Netanyahu, den konservative ledaren för Likudpartiet, som förväntad ny premiärminister kan det bli besvärligare för USA att driva en tvåstatslösning som en central del av en fredsprocess.
Även om Hillary Clinton nu kommer att upprepa USA:s stöd för en självständig palestinsk stat vid sidan av Israel finns inga genombrott i sikte.
Men på en mer blygsam nivå räknar Israel i alla fall med att Clinton ska skärpa kraven på palestinierna om politiska reformer och palestinierna vill att USA åtminstone pressar Israel om bosättningarna och att öppna gränsövergångar så att humanitär hjälp kan nå Gaza.